Sötsnagg

Idag hamnade min älskling i händerna på en lite väl klippglad frisör. Två års sparade lockar har fallit och det var inte långt ifrån att det föll en tår från hennes pappas öga när han fick se henne.

F.d. guldlock sover och kan inte fotograferas för tillfället. Jag är lite kluven i min åsikt om nya frippan. Återkommer med utlåtande och foto.

En liten pudel

Okej, jag tar tillbaka det där om Morgonsoffan - inslaget "mökfritt" var faktiskt bland det roligaste jag har sett på TV.

Apropå drömyrken

Jag skulle också kunna tänka mig att vid sidan av mitt heltidsjobb som hemmafru jobba deltid som TV-recensent. 25 % eller så vore nog lagom.

Minnen

Nu har jag tittat på TV igen. Såg precis första avsnittet av Barnmorskorna på SVT. Programmet framkallade minnen, funderingar och funderingar över diverse minnesluckor. Oavsett vad jag minns eller inte minns från kejsarsnittet och BB-tiden så minns jag att det var mitt livs mest omtumlande och lyckliga dagar.

TV-kvällen rullar vidare med Morgonsoffan, många verkar tycka att det är kul. Jag tror inte att jag tycker det. Blev väl för tagen av allt barnafödande för att vara upplagd för risiga Alzheimerskämt helt enkelt.

Drömyrket med stort H

Äntligen har jag kommit på vad jag vill bli när jag blir stor - hemmafru. Återstår att se om det någonsin blir verklighet...

Ikväll är jag ensam hemma, Lovisa sover borta och Kalle jobbar sent. Känns superlyxigt. Mitt största problem är vad jag ska välja att se på TV kl. 21.

Imorgon jobbar jag 2,5 timme, sen är det påsklov!

Vilken slöfock jag framstår som. Det är ju helt fel.

Blodfattig

Idag lämnade jag blod för första gången. Jag har en ovanlig blodgrupp - jag kan få blod av väldigt många men bara ge till ett fåtal. En riktig blodbov skämtade jag med sköterskan varpå hon försäkrade mig om att så skulle jag inte alls känna och att det var fantastiskt bra att jag var där.

Jag kände mig varken speciellt trött eller speciellt renad efteråt, mer som vanligt men med ett stort plåster på armen och en Iittalaljuslykta i budgetfärg rikare.

Snuvad på snön

Stockholm den 17:e mars, det öser ner snöblandat regn. På hustak och gräsmattor blir det vitt och jag tänker på vintern som aldrig kom. Jag älskar vinter och snö och känner mig rätt lurad på allt det mysiga. Var klagar man?

Pratkvarn

Lovisa utökar vokabulären i rasande fart. I morse kom den första fyraordsmeningen som jag i skrivande stund har glömt... Häromveckan började hon säga "ja äkar di" om man först säger att man älskar henne - underbart!

Age before beauty?

Jag har aldrig varit såhär gammal. Jag har heller aldrig sett såhär gammal ut. Om det är sömnbristen, viktminskningen eller min svärfars prat om att medelåldern börjar vid 30 vet jag inte. Ärligt talat - kommer rynkor över en natt?

Tappert väntat

Ikväll är det dags för andra chansen som jag tycker har ett bättre startfält än finalen. Mest ser jag fram emot att höra årets bästa låt igen efter en lång tid av ofrivillig men tapper frånvaro av mirakel.

Sjukt torrt men jag kunde inte låta bli!

Den som väntar på något gott?

Härom veckan kom det oranga kuvertet och jag bestämde mig för att för första gången sätta mig in i hur det här med pension funkar. Trodde jag fattade exakt hur jag låg till men så igår kom ett brev från ett tjänstepensionsföretag. Visste inte ens att jag någonsin hade haft en tjänstepension.

De lät iallafall meddela att jag gått back 51 pix i år vilket ger en månatlig utbetalning av 4 kronor fr.o.m. juli år 2045. Tack, tack.

Let's mim

Tinas troschock och Karl-Petters skywalk i all ära men kvällens största spasm var tveklöst Eros Ramazotti. En oengagerad, mimande gubbe med ryckningar i armarna. Varför ställer stora stjärnor upp på att mima? Vem vill se dem mima? Är Ramazotti lika trist som han verkade? Det är skönt att grubbla lite på de stora frågorna såhär på fredagkvällen.

Jag har förresten ändrat mig angående vilka som vinner, jag tror inte längre på Cissi och Rickard...

Inte bara PM10

Det här känns ju ostabilt i ordets rätta bemärkelse.