Idag skriver både Calle Schulman och Hanna om missfall. Jag har tänkt göra det länge men inte kommit mig för. Efter att ha läst Calles fina krönika så har jag inget att tillägga mer än att jag vill skicka en varm tanke till honom och hans flickvän.
Snälla, låt oss tala öppet inte bara om de graviditeter som går vägen!
=( Skönt att Nils kom och styrde upp allt igen..
SvaraRaderaLäste också Calles krönika. Väldigt berörande och tänkvärd.
SvaraRaderaSå är det, allt är inte lycka o rosenknoppar när det gäller barnafödandet.
SvaraRaderaJag kommenterade ju hos Hanna och delade med mig av min story.. Bra att även du tar upp det! Och härligt att ni nu har en underbar liten Nils hos er! Kram!
SvaraRaderaÅh, även om det är sorgliga berättelser så är det så himla bra att Calles krönika leder till vår lilla bloggtrend. Hoppas den inspirerar många!
SvaraRaderaJa usch. Greta skulle varit tvilling egentligen...
SvaraRaderaLisa - var det du som också miste en av dina tvillingar? I så fall har du och jag gjort samma resa...och den var jobbig. Just det där att behöva gå typ en hel graviditet utan att veta om det kommer gå vägen för den som är kvar i magen.
SvaraRaderaJag beklagar!!
SvaraRaderaVerkligen.
Din blogg har nog allt! Rolig, varm, öppen och så jävla ärlig utan att bli påträngande. Fortsätt så!
SvaraRaderaHälsar en anonym Anna som läser varje dag men aldrig kommenterat förut
Jag talar öppet om mitt och sambons ma men det är så himla ovanligt att folk gör det. Jag hoppas att fler vågar göra det i framtiden. Ensamheten man känner vid mf/ma är outhärdlig.
SvaraRaderaBeklagar ditt mf. Kram