Slutvobblat!

Idag klarade jag en tenta som har förföljt mig obehagligt länge och imorgon åker jag med tjejerna till Malta. Hur mycket jag än hatar uttrycket så here it goes: life is good!

(Sen är det säkert inte slutvobblat för den här våren men vobblandet verkar iallafall ta en paus. Skönt.)

Hem till Kungsholmen

Jag tog precis en powerwalk runt Kungsholmen. När livet vobblar lite och man varken vet ut eller in är det skönt att komma till hembygden.

Kan ni också känna så?

Vecka 16

Jag tror inte att jag kommer minnas den här veckan för alltid men några saker gjorde ändå ett visst intryck.

Saker jag kommer att minnas:

Den 21:a april. All tentaångest jag tidigare känt bleknade.

När displayen i bilen ilsket blinkar "Fuel" så hinner man precis från Solnabron till OKQ8 Solnavägen innan det tar stopp.

Saker jag inte kommer att minnas:

AIK-GIF Sundsvall 1-1 på ett regnigt Råsunda en söndagseftermiddag.

Att jag vid ett tillfälle lovade mig själv att aldrig mer köra bil genom hela innerstan i rusningstrafik.

Saker jag eventuellt kommer att minnas:
Alexander Milosevics 42,4-metersmål.


Hur plaskigt livet känns när man står i ösregnet på OKQ8 Solnavägen och pustar ut efter en närasoppatorskupplevelse och upptäcker att 0,5 liter vatten har runnit ut i handväskan.

Jag städade en kökslåda idag, det hamnar i mittenkategorin

Framtidsångest

17 april 2012. Dagen efter sista anmälningsdag till höstens högskoleutbildningar. Jag är 31,75 år och har aldrig i hela mitt liv lidit av så mycket framtidsångest. Jag känner mig oförmögen att tänka en enda vettig tanke som har med nåt annat än höstterminen att göra.

Alltså tvättar jag och skriver meningslösa blogginlägg om körsbärstomater.

Snart kräks jag.

Jag är som en körsbärstomat...

...söt och användbar

Om det hade känts vettigt att dricka sprit en måndagsförmiddag...

...så hade jag gjort det nu. Första delen av mitt examensarbete är färdigt.

Men jag tar väl ett glas mjölk och går till Friskis istället då. Skål!

Dagens i-landsproblem

Är det nån som har ett tips mot hörlurstrassel så shoot!

Alltid i min ficka...

Finn två fel

Ledtråd: det är inte barnen.

Okej att jag har stor rumpa men...

En kväll i påskas när vi var på landet var Nils så trött att han bad om att få gå och lägga sig. När jag skulle lyfta upp honom för att bära honom till vårt hus sa han tyst "jag vill åka på mammas flak". Han menade att han ville åka på min rygg. Söt!

Liten Nils åkte inte på flaket

12:e april - ett historiskt datum

Den 12:e april 2006 var Lovisa beräknad, en dag jag i många månader såg fram emot.

Den 12:e april 2007 flyttade vi från Kungsholmen, en dag med en enorm klump i magen.

Den 12:e april 2010 flyttade vi vidare till huset vi bor i idag, även det en dag med en enorm klump i magen. (Båda flyttarna blev såklart jättebra trots initiala magklumpar)

Den 12:e april 2012 känns hittills inte så värst historisk, jag tvättar och storstädar sånt ingen städat sen vi flyttade in. Allt för att undvika att ta tag i mitt examensarbete men vem vet - det kan ju faktiskt hända nåt historiskt när som helst.

Hmm...det mest historiska som skulle kunna inträffa idag är nog att jag börjar plugga

Påsk 2012

Om att sluta blogga

Läste en kommentar som lät som att någon trodde att jag övervägde att sluta blogga. Så är det absolut inte, jag är alldeles för fyrkantig för att plötsligt lägga av med nåt jag gjort regelbundet i fem år. Nä, jag ser det som att Thailandssemestern fortsätter med en liten bloggsemester bara. Inte riktigt samma paradiskänsla och höga pad thaifrekvens, men rätt så skönt ändå.

Är du en on/off-bloggare eller ett blogglok som bara tuffar på år ut och år in?

Världens bästa sexåring!

Sexårsmiddagen intogs på exakt samma plats som ettårsmiddagen, exakt fem år senare. Bra grej för ett datumfreak som jag.

Om att försöka komma tillbaka efter en svacka

Nu är jag sugen på att blogga igen, genuint sugen. Men sånt trams som jag normalt avhandlar känns lite banalt. Inte värdigt en comeback liksom, en sådan bör ju vara storstilad.

Det kan ju dröja innan det händer nåt storstilat i mitt liv så jag nöjer mig med att konstatera att vid den här tiden för sex år sedan var jag en mycket nervös person utan barn. Mindre än 12 timmar senare var jag mamma och det har präglat mitt liv sedan dess, på ett alldeles fantastiskt sätt.

Barnlös och nervös. Klockan är 7.30 på morgonen den 5/4 2006

Om att få för mycket distans till internet

Det är inget nytt och revolutionerande precis men är man "utan" internet ett tag så framstår många sociala medier plötsligt som en ankdamm eller nån sorts klubb för inbördes beundran. Jag vet inte ens hur jag ska närma mig min egen blogg, den känns som en främling trots att vi känt varann så länge.

Frågan uppstår, som så många gånger förr - borde man bosätta sig i en grotta med familjen, gymet och en svartvit tv som enda sällskap?

Svaret är väl som alltid nej.