Snön ligger vit på taken, endast Tove är vaken

Mörten jag i mitten

Det här blir nog en första advent att minnas. Eller inte. På väg hem från gårdagens tjejmiddag upptäcker jag ett sms från min kära man där han varnar för att han är magsjuk. Jag kommer hem strax efter två, desinficerar hela huset och sätter Kalle i karantän på andra våningen. Googlar mig sen igenom alla typer av existerande magsjukor innan jag kommer i säng vid halv fyratiden. Pigg som en jävla mört är jag. Framåt 5-rycket håller jag på att slumra in men då bestämmer sig Nils för att riva av ett avgrundsvrål i sömnen och vips så är jag en mört igen.

Klockan 7 gav jag upp. Nu sitter jag här i min desinficerade fåtölj och dricker te och bävar för den här dagen. Jag känner mig fortfarande som en mört. En mört som snart ska bli gäddmat.