En kväll i påskas när vi var på landet var Nils så trött att han bad om att få gå och lägga sig. När jag skulle lyfta upp honom för att bära honom till vårt hus sa han tyst "jag vill åka på mammas flak". Han menade att han ville åka på min rygg. Söt!
Liten Nils åkte inte på flaket
Hahaha! Dessa ungar!
SvaraRaderaMan vet att man är mamma när man har ett "flak"! Hihi! :-D
SvaraRaderaLilla sötnosen!
SvaraRaderaOj, vad liten han är där.
SvaraRaderaPå bilden är han ett dygn, tagen på BB. En av mina favoritbilder, den får mig alltid att minnas precis hur han kändes när man bar honom sådär. Blir nästan lite blank i ögonen...
SvaraRaderaÅh de där första dygnen :-) Vilken liten plutt.
SvaraRaderaFlaket..underbart :)
SvaraRaderaHaha, vad härligt sagt om flaket. Och ja, de första dygnen är magiska.
SvaraRadera