Hiztorien upprepar zig

Jag somnade på föreläsningen idag igen.

Tävling:

Hur många dagar kommer det ta innan Tove lyckas hålla sig vaken en hel skoldag?

Rosa bloggtips

Har ni sett att Fyra nyanser av rosa bloggar igen? I like!

Föreläzzzning

Jag hade glömt hur oerhört sövande föreläsningar på universitetet är. Det är tur att jag har en inbyggd föreläsningsradar som gör att jag automatiskt sätter mig längst bak i rummet. Det blir nämligen inte lika tydligt när jag somnar då. Idag uppmanade föreläsaren mig att flytta till den lediga stolen längst fram. Dagen kan sammanfattas med att det nog blev väldigt tydligt när jag somnade.

452 dagar senare

I detta nu är jag på väg mot KI. Skolan alltså. Jag har varit ledig i sammanlagt 451 dagar så det känns ganska märkligt. Har längtat efter lite intellektuell stimulans samtidigt som det är väldigt bekvämt att bara vara.

Tänk att det är 452 dagar sen jag skrev det här. Jag minns att jag var alldeles overkligt glad den där dagen. Idag är det bara overkligt, minus glädjen.

Gungjubileum

Igår var Lovisa och jag i Norrbackatäppan och lekte. Det var inte exakt på dagen fyra år sedan gungpremiären på samma ställe men det får nog kallas 4-årsjubileum iallafall.

2006

2010

Det är inte mina gener

En ovanlig syn

I vilken ålder började ni läsa böcker för era barn? Jag har för mig att vi började med Lovisa när hon var rätt liten, kanske sex månader. Minns att hon brukade sitta stilla och titta på bilderna. Nils däremot är omöjlig att läsa för. Han tar boken, äter boken, slickar på boken, klappar boken, tar ett bett av min tumme som håller boken, kastar boken, gömmer boken och börjar göra annat mitt i de mest rafflande sekvenserna av "Tittut Miffy".

Är pojken ointellektuell?

Inte så himla ledig

Min sista lediga vardag tillbringar jag på tidningsförlaget. Jag kan faktiskt tänka mig värre jobb ändå. Jag jonglerar lite prenumeranter, glada Göteborgare och söta små budkillar. Dricker för mycket kaffe, får beröm av chefen, ser fram emot nån exotisk lunch i plastlåda och funderar över hur många Marianne Andersson det kan finnas i Sverige.

Vad gör du idag?

Att göra slut på Facebook

323 var det visst

Idag på lunchrestaurangen såg jag en kompis kompis. Båda gjorde allt för att slippa hälsa på varandra. Nu funderar jag allvarligt på en rensning i Facebooklägret. Det känns knasigt att vara vän med någon som man inte ens hälsar på IRL. Och jag har banne mig inte 329 vänner IRL heller.

Hur många vänner har du på Facebook? Och IRL?

Görans sak är vår

Jag funderar på om jag ska ta och taktikrösta på KD. Det gäller ju att det är fler som gör det och inte bara jag (även om min röst kanske är lite viktigare än alla andras). Sist taktikröstade jag också och då gick det hem. Känns verkligen skönt att ha hittat sin grej här i livet - taktikröstning.

Skulle du kunna tänka dig att taktikrösta på ett parti du kanske inte helt sympatiserar med?

Och det där i rubriken om "Görans sak" är alltså en politisk anspelning, inget annat.

That's my girl

Lovisa får namnsdagspresent från NK och utbrister: "Jippie, ett sånt här vanligt paket!"

Testa att stänga av kranen

Lovisa hojtar från badrummet:

- Mamma, kooom!

- Vad är det?

- Mamma, kom verkligen!

- Men vad är det?

- Det rinner över i handfatet!

Kungsholmen runt

Idag har jag gått Kungsholmen runt och ännu längre. På vägen såg jag i princip inget intressant alls. Det knasigaste som hände var att jag mötte samma joggare två gånger, han hade skägg ner till knäna båda gångerna. Sen tryckte jag i mig en enorm ångestkanelbulle på Mälis och gick hem.

Lunch klockan 9 anyone?

Bo i nya Hornsberg anyone?

64 veckors ledighet går mot sitt slut

Idag inleds min sista lediga vecka. Jag har varit ledig 64 veckor i sträck så det känns lite mysko. Men bra. Jag ser fram emot att få använda hjärnan och att få umgås med ett nytt gäng stressade 20-åringar. Faktiskt!

2,29

Imorgon ska jag börja mitt nya liv med fysisk aktivitet varje dag. Då kan man ju fråga sig varför jag tog en promenad på två timmar och tjugonio minuter idag.

Det här ska bli en barnvideoblogg

Jag vet att jag sa att det här inte skulle bli nån barnvideoblogg men jag kanske måste revidera det. Han är ju så sööööt! (Låter som en mammabloggare, skjut mig gärna.)

Troligen jätterolig kräftskiva coming up!

Jag vill bara säga att snart ska vi iväg på en troligen jätterolig, barnfri kräftskiva. Så att ni inte tror att jag bara röjer hus, filmar barn och löddrar toaletter hela dagarna.

Att slänga några kilo barndom

Eller snarare några ton faktiskt. Jag har tillbringat en del av dagen med att rensa ur lilla huset på Dalarö. Det ska totalrenoveras och allt ska ut. Jag slängde en massa barndom och sa hejdå till huset där jag tillbringat många somrar. Det kändes okej, jag har blivit rätt osentimental med åren.

70-talet i sitt esse

90-talet i sitt esse

Övervåningen

Min lilla sovkabyss

Skolbänk från tidigt 1900-tal säljes!

Long time ago

Nils vs. trappan

Ja, vi låter honom gå i trappan ohämmat.

Han klappar i händerna när han ser sig själv på film, fostrad i klassisk narcissistisk anda. Och nej, det här ska inte bli en barnvideoblogg.

Fötter säljes på Tradera

Jag kan ha sagt det förut men ändå. Jag tappar verkligen köplusten när det syns en äcklig fot i ena hörnet av bilden på en grej på Tradera.

Nils showar

Han är inte riktigt i sitt esse tyvärr vilket vi hoppades att han skulle bli när vi började filma. Jag får återkomma med the real deal.

Framförhållning är en dygd

Jag har börjat med lite stolpar till mitt tal på Lovisas student.

Är det i tidigaste laget?

Jag tog ett återfall

Det var de där nya Fresh Discs fel, inte mitt

Sunk inclusive

Tänker på det här All inclusive conceptet. När det var nytt var det bara rätt schyssta hotell på andra sidan jordklotet som hade det. Numera finns det på varenda bulgariskt miljonprogramskomplex. Jag säger nej tack till den e-colifesten faktiskt*.

* Och till Bulgarien också

Hösttecken

Känns allvarligt och lite ledsamt. Sorgligt och tomt. Ett uppvaknande som heter duga. Det första hösttecknet - jag har inte druckit alkohol på en vecka.

Söndagmorgon 09.38

Nä, Lovisa vill inte sluta med välling i flaska

Barnen har sovit åtminstone hyfsat länge, nu tar vi det lugnt i soffan medan kaffet puttrar. Det här har varit en riktig skitvecka för min del men just nu känns det faktiskt rätt så fint alltihopa.

Grannarna missbrukar

Flera av våra grannar missbrukar tändvätska. Vi har numera en gasolgrill och den gjorde vår elektriska grilltändare överflödig. Nu funderar jag på vilka jag ska ge tändaren till. Alternativt snickrar jag ett litet hus åt den och ställer ute på gatan så kan grannarna bara hämta och lämna den där.

Eller känns det överambitiöst?

Även små ekar har ollon

För entusiaster? Den har gått fel, jag kan inte ens tolka lappen.

Idag har jag bränt mig på brännässlor, mördat småekar, hälsat på Stockholms största mask och fått en krusbärstagg i armhålan. Aka rensat ogräs. Detta trots min med kortisonspruta nybehandlade tennisarmbåge. Jag är verkligen wild and crazy.

En era går i graven

Känner sig tom

Häromdagen monterade jag en toaspolmojäng efter ett ofrivilligt, icke planerat uppehåll på några månader. Det var inte en sån med flytande vätska utan en WC Duck Marine med hårt mojängblock i.

Vid första provspolningen händer något som aldrig tidigare har inträffat. Plasthållaren öppnar sig och mojängblocket far ut och spolas ned!

Det har nu gått ett par dagar sedan incidenten och jag känner mig mogen att tala om det. Jag kanske är ute och cyklar nu men jag kan inte ta det annat än som ett tecken. Jag bör sluta med toaspolmojänger. En era går i graven.

Vad är det för fel på dagisbarn?

Vi har varit på många olika ställen och träffat mycket folk i sommar, både barn och vuxna. Ingen av oss har varit sjuk minsta sekund under den här tiden. Så kommer vi hem, Lovisa börjar dagis och vips så ligger halva familjen däckad av förkylning.

Vad fasiken är det för fel på dagisbarn?

Bästkusten

Huset från sjön

Från andra sidan

Sysslingar

Ute och lägger nät i ganska hård sjö och solnedgång

Jag vet att det är som att svära i kyrkan...

...när det kommer från en Stockholmare...

...men det här är världens vackraste skärgård

I nätet morgonen efter

Norra Öddö

Alldeles strax åker jag till min mormor och morfars lantställe på Västkusten. Jag var där varje sommar mellan 1981 och 1996 men sedan dess har jag inte satt min fot där. Ändå minns jag doften och varje detalj som om det var igår. Det ska bli underbart att komma tillbaka.

Det lär inte bli mycket bloggat men när jag kommer tillbaka ska ni få se bilder på ett jättevackert ställe!

Vippar ni?

Nyvippad

Jag kommer från ett hem med en mycket stark vippningskultur medan min käre makes föräldrar helt verkar ha utelämnat denna viktiga uppfostringsdetalj. Alltså orsakar vippandets vara eller icke vara en viss osämja i vårt kök.

Hur är det hos er? Vippar båda? Vippar en? Vippar ingen?

28 februari 1964

Satt och väntade på bussen på Tegelbacken idag. Bredvid satt en gubbe och läste en Aftonbladet från 28:e februari 1964, awkward.

Mens night*

Ser reklam för Ladies night och det ploppar upp en hel del frågor i huvudet. Är det bara jag som inte tycker att nån av de där grabbarna är så heta? Och hur skulle det se ut om det var "mens night" istället? Skulle det gå eller skulle Gudrun och co komma och vaska konceptet direkt? Helt ärligt så känns väl mens night lite mindre pk?

* Inte så blodigt som det lät

Thailandstips önskas

Vilket ställe i Thailand ska man satsa på med två barn? Vi vill inte åka runt en massa men det är trevligt om det finns något mer än sol och bad att sysselsätta sig med.

Tips i stil med Borås undanbedes.

Nils och jag på NK nu igen

Getting ready, gör som gammelstekarna och fäller upp kragen

Hmm...vilken Marc ska jag ta mamma?

Sugrörspremiär med stil, smoothie för 69 pix (vi vaskade en)

Här ville Nils av nån anledning gå in 

Ingen känner apan

Idag har jag haft en sån dag då jag har känt igen nästan alla jag sett. Jag tror att jag har träffat dem tidigare men jag fattar ju att sannolikheten att jag har träffat alla de där 434 personerna är liten, mycket liten.

Well, jag har alltså glott på ganska många för att se om jag verkligen inte har träffat dem förut, kanske lite snabbt bara. När så tre 17,5-åriga killar på Akalla bollplan stirrade på mig däremot blev jag helt förvirrad. De var typ de första jag inte kände igen på hela dan.

Ge mig vinter!

We heart winter!

Kalla mig gärna insnöad men jag längtar till vintern. Vill se Lovisas söta ansikte kika fram ur den stickade mössan, förälska mig i rosorna på hennes kinder, se Nils min när han får leka i snön för första gången, åka snowracer med Lovisa så det viner om öronen, dra Nils i pulkan, bygga snölyktor, göra änglar, adventspynta, äta lussekatter, dricka glögg och bara tindra halvt ihjäl mig.

Prick fyra månader till december, inte långt kvar alltså!