måndag 21 februari 2011

Vad gör alla barnfria människor hela dagarna?

Jag får för mig att deras dagar ser ut ungefär såhär:

Efter en god natts sömn går de upp och äter en harmonisk frukost samtidigt som de läser morgontidningen. Sen promenerar de till jobbet, jobbar lite eller mycket och sen går de därifrån. På vägen hem gör de något av följande:
* tar en kaffe eller ett glas vin med nån annan barnfri person
* handlar god och nyttig vuxenmat
* går till gymet och kör skiten ur sig

Därefter vandrar de hemåt utan andan i halsen. Väl hemma i den välstädade lägenheten varvar de ner en stund i nån trendig fåtölj. När de blir hungriga (alltså inte kl. 17) tillagar de en god och nyttig middag som de äter i lugn och ro, ofta i skenet av levande ljus

Sen sätter de sig i trendfåtöljen och ser på Kulturnyheterna. När klockan börjar närma sig 23 kryper de ner i sin enorma säng och läser en bra bok innan de släcker lampan för ännu en god natts sömn.

Helgerna inleds förstås med sovmorgon för att ytterligare förstärka den där känslan av en god natts sömn. Resten av helgen ägnar de åt följande:
* dricka dyrt vin
* promenera på Djurgården
* gå på utställningar/vernissage/museum
*en sväng på gymet/bikramyogan/corespinnshapepulsen
* sömn, sömn, sömn och ännu mera sömn

Am I right or am I right?

10 kommentarer:

Danitra sa...

Bara 20 år kvar. Bara 20 år..

Cissi sa...

Exakt vad jag skulle skriva Danitra! *LOL*

Klankis sa...

Hm.
Så här ser mitt barnfria liv ut:
Jag kommer knappt ur sängen på morgnarna, förmodligen eftersom jag har en PT, en PR och en till PT. Alltså en personlig tränare, en personlig ridlärare och en personlig tennistränare.
Jag äter som en häst, anledning - se ovan.
Jag är oftast luspank, anledning - se ovan.
När jag inte tränar ligger jag i soffan eftersom alla kompisar har en massa barn och inte kan umgås på kvällarna. På helgerna städar jag lägenheten och åker till IKEA eftersom jag inte hinner sådant på vardagarna. Och dricker dyrt vin. Det gör jag ju.
Nu blev jag nästan lite deppad. Tycker nästan storken får ta och komma snart.

Sus sa...

Haha, ja faktiskt =)
att dela ett dyrt vin en tisdag...promenera på Djurgården en söndag..after wörka en måndag..tända ljus alla dagar.

Livet efter småbarn är LJUVLIGT!

Men jag saknar de små också.

Lina sa...

Åhhh!! Det där låter som himelriket i mina öron.
Har blivit besatt av bristen på sömn.

Madlar sa...

Jag lovar...det finns ett liv efter småbarnsperioden o den innehåller bl.a sovmorgon, halvfull tvättkorg o pengar kvar på kontot den 20e.

Monica sa...

Säger som ovan, det återkommer! Och din beskrivning var ganska träffande, på mig åtminstone.

Tove Kungsholmen sa...

Låter lovande det här, tack för era kommentarer. Förstår att "det vanliga" livet återvänder och är samtidigt så rädd att man då kommer att sakna de där små bebisvalkarna och sömnlösa nätterna... Dubbla känslor alltså!

Klankis
Håller tummarna för en snabb stork!

Nina sa...

Eeeh, ja. Här är soffan (jättefåtöljen) innan den flyttade till Sverige...

http://herewegotochina.blogspot.com/2010/05/en-rod-liten-godbit.html

Kattis sa...

Intressant fundering.
Det låter ju helt klart lockande.
Jag saknar det där med sovmornar på helgerna, det får man helt enkelt inte med våra barn, men i övrigt har jag faktiskt inget att klaga på som småbarnsförälder.
Jag har aldrig varit en vernissagetjej, och promenad är inte heller så lockande (bor för långt från Djurgården anyway), träning och afterwork hinner jag med ändå, vin dricker vi och ljus tänder vi ofta.
Det som är den stora skillnaden är väl egentligen den ständiga oron som är med en som förälder - allt kan man oroa sig för när det gäller ens barn.
Så man är kanske aldrig riktigt avslappnad.
I alla fall inte jag.
Men det lär jag ju få leva med resten av livet - ens barn är ju alltid ens barn oavsett om de är utflugna eller ej...