Tur för dem att de är så himla fina
Så länge vi bara hade Lovisa fick vi sovmorgon i princip varje helg, hon sov alltid till mellan 9 och 10.30. Sen kom Nils och morgnarna blev tidigare men vi gick sällan upp före 8 så det var okej. De tre senaste morgnarna har Lovisa plötsligt vaknat klockan 6.
Nu är klockan 9 och jag har altså redan varit uppe i tre timmar. Jag är trött och maktlös. Det känns helt overkligt. Var klagar man?
Inlägg
6 kommentarer:
Här är väl perfekta platsen att klaga? :)
Det går öööver Tove!
Var glad för den tid som varit. Och sen går ju det mesta i perioder. Min erfarenhet är att ungarna blir bättre och bättre på att sova lite längre, och somna om. Så med de goda förutsättningar ni har, dvs att Lovisa brukar sova längre, kommer det säkert vända tillbaka snart.
Senast igår sa jag : Fy fanken vad det är skönt att inte ha småbarn.
Sorgligt att Hjärtat och jag inte fått barn tillsammans, men nä.
40 år och småbarnsmamma. Inget för mig.
Man klagar inte. Man lär ungen sätta på Barnkanalen och underhålla sig själv i några timmar.
Frida petade på mig ganska exakt kl 6 i morse och meddelade att hon skulle sätta på tv:n. Sven gick upp kanske någon timme senare, och sedan sov föräldrarna vidare till 8. Vi var tvungna att gå upp då, men i går sov jag vidare till 9.30. De har nämligen lärt sig att göra frukost själv också ...
Tack Malinka, precis vad jag behövde höra efter att återigen ha blivit väckt tio i sex en söndagsmorgon.
Jag gör som Malinka: Sätter på barn-tv och lägger kudden över huvudet. (Tv:n står dock i vårt rum, vill inte ha dem ensamma en våning ner - ännu). Att gå upp innan åtta på en helg borde vara olagligt! ;-)
Skicka en kommentar