Friskis & Apatisk

Inte apatiska, mammas jobb rockar

Vi inledde dagen på Mässan. Att vara där civil gör mig alltid utmattad. Så även idag. Hela stan hade tagit sig dit och det var vidrigt. På Rica/Alfonshotellet åt vi en inte helt avkopplande brunch med goda vänner. Det var inte deras fel, det var Nils. Den pojken är inte restaurangmässig. Sen satte Kalle inte personligt rekord utan världsrekord på sträckan Älvsjö-Fridhemsplan. Han fick behålla körkortet, ingen dog och jag hann till mitt skivstång intervallpass.

Det finns skivstång intervall och så finns det tydligen livsfarlig skivstång intervall. Träning brukar få mig att känna en massa bra saker. Nu funderade jag seriöst på att gå innan stretchen eftersom jag troligen var magsjuk och skulle behöva kräkas innan jag hann hem. Jag stannade och tog mig hem helt tom och apatisk.

Nu längtar jag mycket till barnen sover och jag sjunker ner i soffan framför Så mycket bättre. Att jag längtar mycket var en underdrift.