Jag känner mig ganska ofta hämmad i mitt bloggande. Det är mycket jag inte vågar skriva av rädsla för att trampa nån jag känner på tårna. Nästan enda gången jag någonsin ryter ifrån är när jag får kommentarer jag inte gillar. Det stör mig. Jag trippar på tå för det mesta men det är så lätt för de som kommenterar att vara anonyma eller gömma sig bakom något påhittat namn.
Samtidigt är det ofta de gånger jag kritiserar något som det blir livat här. Jag kanske borde våga mer? Som när jag skrev om
väggord trots att jag säkert känner någon som har sådant hemma.
Låter du bli att skriva saker för att inte trampa någon på tårna eller är du sådär avslappnat frispråkig?
9 kommentarer:
Nej, jag skriver om sånt som stör mig. Har tyvärr råkat i luven på vänner någon gång när jag inte varit särskilt fin i kanten i hur jag utryckt mina åsikter. Men de flesta jag känner tar min blogg med en nypa salt. Men visst är det uppfriskande att röra om i grytan ibland:)) Alla tycker ju inte lika och alla har defenitivt inte samma smak.. Jag tycker att du ska våga mer!!!
Försöker undvika att bli för privat eller extrem men det är sådan jag är i allmänhet men jag tycker att var och en skriver och tycker det dom vill i sin egen blogg för man kan alltid välja att inte läsa. :D
Ja, oj vad jag är hämmad. Vill inte heller hänga ut nån eller trampa nån på tårna. Skriver inte heller så mycket om mitt jobb, även om jag nog borde skriva av mig lite mer kanske. Försöker dock tuffa till mig lite, men det går trögt.
Mitt mål i livet är att försöka reta upp så många sverigedemokrater jag bara kan. Närå. Jag skriver det jag tycker. Men jag undviker i det längsta att hänga ut mina vänner/kollegor om de inte gör galet roliga saker... ;-D
Klart du ska våga mer, det är fantastiskt när du går igång på nåt. Sånt engagerar, mig och andra.
/Anna som läser jämt men sällan kommenterar
Skriv om vad du vill, men var beredd på svar och kommentarer som du kanske inte vill ha. Kul med folk som skriver som de vill och vad de vill. Mer sånt! En del bloggar är ju så himlans tillrättalagda och fjompiga så man döör.
Hepp! / P
Jag passar mig.
Men sticker ut ibland och då har det blivit ett jävla väsen.
Jo, frågan är om man orkar med ett jävla väsen. Och som sagt, att trampa folk man känner på tårna. De jag inte känner struntar jag i.
Skicka en kommentar