Mammas pojke och pappas flicka

En av få bilder där hela familjen är med

Att Nils är lik Kalle till utseendet medan Lovisa är lik mig är old news. Nu har jag börjat misstänka att det är precis tvärtom när det gäller deras personlighet. Lovisa är lugn, eftertänksam, ganska tyst och sover som en sten. Nils är vild, inte direkt eftertänksam, pratar hål i öronen på vem som helst och sover ganska rackigt.

Är dina barn lika dig?

Fars dag i Farsta?

Min braiga pappa

Det skrivs inte farsdag och det uttalas verkligen inte Farsta. Häromdagen blev jag helt förvirrad när en kompis frågade om vi skulle äta Farstabrunch. Farsta är inte hennes hoods precis. När jag sen skulle boka brunchen i fråga undrade receptionisten om det gällde Farsta. "Nej, Älvsjö" pep jag...

1000 liter välling

Lovisa slutade med välling för ett tag sen. Då var hon ganska exakt 5,5 år. Det innebär fem år av stadigt vällingdrickande och en slutsumma på 912,5 liter. Vissa dagar har det dock blivit en extra omgång så jag gissar att hon landar på ungefär 1000 liter. Bra jobbat.

Om att köpa skrynkliga tights på Tradera

Säkert helt ute också

Ibland slår det ju bara slint i skallen. Varför köper jag skrynkliga tights på Tradera?

Jag blir så trött.

Friskis & Apatisk

Inte apatiska, mammas jobb rockar

Vi inledde dagen på Mässan. Att vara där civil gör mig alltid utmattad. Så även idag. Hela stan hade tagit sig dit och det var vidrigt. På Rica/Alfonshotellet åt vi en inte helt avkopplande brunch med goda vänner. Det var inte deras fel, det var Nils. Den pojken är inte restaurangmässig. Sen satte Kalle inte personligt rekord utan världsrekord på sträckan Älvsjö-Fridhemsplan. Han fick behålla körkortet, ingen dog och jag hann till mitt skivstång intervallpass.

Det finns skivstång intervall och så finns det tydligen livsfarlig skivstång intervall. Träning brukar få mig att känna en massa bra saker. Nu funderade jag seriöst på att gå innan stretchen eftersom jag troligen var magsjuk och skulle behöva kräkas innan jag hann hem. Jag stannade och tog mig hem helt tom och apatisk.

Nu längtar jag mycket till barnen sover och jag sjunker ner i soffan framför Så mycket bättre. Att jag längtar mycket var en underdrift.

Hitlers pytt i panna

Är det bara jag som tänker på Hitler när jag hör talas om rätten Nasi Goreng?

111111

Idag är en våt dröm för en softa datum fetischist som jag. Det inträffar endast en gång varje sekel. Somliga får alltså aldrig uppleva det medan jag får det när är i mina bästa år. En ynnest.

Och tänk om några timmar när klockan är 11.11. Saknar ord.

Min nya layout

Jag har fått några spontana kommentarer om designen här. Den är nämligen ny. Japp. Vad jag själv tycker vet jag inte så nu undrar jag om det finns nån annan som kan hjälpa mig att tycka? Det finns även en omröstning där man helt anonymt kan tycka till om den världsavgörande fråga. (Förut var bakgrunden vit, typsnittet mer klassiskt och rubrikerna orangea.)

Och hur stavas orangea förresten?

Tung klädångest

Nån som kan läsa vad det står på ocreddiga tishan?
(Edit: nix, det var ju omöjligt)

I morse drabbades jag av tung klädångest och det blev flera byten innan jag kände mig ok. För nån som är van vid att fjanta runt i Mässans pyjamas kan valfrihet tydligen ha den effekten. Att dessutom sitta på tidningsförlaget omgiven av modefolk skingrade inte ångestdimman. Inte heller att inse att en svart sopsäck förmodligen på är creddigare än det mesta jag har i min garderob.

En sån morgon är det

Ni vet såna där morgnar när man somnade lite för sent natten innan och när ett barn har hållit en vaken en sväng runt 4 och man inte kunde somna om förrän efter 5 och när klockan ringer 6.35 tror man att den är 6.60 och man drömmer så härligt om att man har bestigit ett berg för att lämna tillbaka försenade bibblaböcker och då blir biblioteket ett apotek och så vacklar man upp nästan sovande och gör allt i fel ordning och vet att man borde skynda på men ändå sitter man och bloggar?

En sån morgon är det.

Smygläsningen når nya dimensioner

För den som är född nyfiken är livet mycket roligare numera, tack vare alla smartphones. Ofta vet man både namn, musiksmak och sexuell preferens på den man sitter bredvid på tuben. Idag till exempel har jag läst konfidentiell e-post från ett stort IT-bolag, en småporrig Facebookkonversation och sett en tjejs saldo.

Å andra sidan har jag ju gett folk chansen att få veta det mesta om mig, från tinnitusen till hur nöjd jag blev i morse när jag la "kuk" på Wordfeud.

Har du testat att Googla?

Sent en kväll kom ett sms från pappa: "Vad är podradio?"

Ganska sött.

För 13 år sedan

Den 8:e november 1998 stod jag på Råsunda och såg AIK ta SM-guld. Mitt bästa fotbollsminne och ett av mina bästa minnen alla kategorier faktiskt. Idag stod jag på Stockholmsmässan och fick tinnitus. Undrar vad som händer den 8:e november 2024?

Så logiskt!

Baccarat Casino

OBS! Inlägget nedan är ett reklaminlägg jag skriver i samarbete med Rakebacklovers.

Ett populärt spel att spela bland lyxiga casino är Baccarat. Man får 3 stycken alternativ att satsa på; Spelaren, banken eller oavgjort. Man ska komma närmast nio med hjälp av en, två eller fyra stycken kortlekar. Banken och Spelaren får två stycken kort var, men varje kort är inte värt lika mycket som vanligtvist. Man måste dock inte resa till Las Vegas och gå på lyxiga casinon för att få spela detta lättlärda och roliga spel. Genom att leta reda på ett bra casino online med en bra casino bonus kan Du spela detta spel inom några minuter, både för pengar och för kul. online casino är ett bra sätt att lära sig de olika spelen som erbjuds men även en chans att tjäna pengar medans man har roligt! Vem vet, kanske du är den nästa vinnaren som tar hem miljonbelopp!

What a way to make a living

Den här veckan jobbar jag 8-17 varje dag. Som vilken svensk som helst. Det gillar jag inte. Jobbar hellre oregelbundet.
Eller inte alls.

Kungsholmen ♥

Jag har sagt det förut och jag kommer säga det igen: Världens bästa Mauro + världens bästa stadsdel=världens bästa låt.

90-talet

Det var fint på 90-talet. Man fick bestämma ganska mycket över sig själv men behövde inte bry sig ett dugg om verkligheten. Såhär i efterhand har jag förstått att Sveriges ekonomi var inne i en djup kris. För mig handlade krisen mer om att jag bara fick ner två pushup-kuddar i min Wonderbra eller att nån skrev elaka saker om mig på skoltoan.

Bilden ovan skriker 90-tal. Den sjukt platta magen. Pushup-behån utan innehåll. De enorma trosorna. Freestylen.

90-talet var språkresor, smygrökning och grunge. Det sena 90-talet var också mycket som inte lämpar sig för bloggen. Men mest var 90-talet att hänga på caféer runtom i city. Men det har jag skrivit om förut. Och här har jag grottat ner mig i 1995.

90-talet var att fylla 18 med våfflat hår

90-talet var Kungsholmens gymnasium

90-talet var en svartvit resa till Prag...

...till kvällssolen i Athen...

...och fantastiska alpresor som någon annan betalade

90-talet var förfest hemma hos mig, varje helg...

...och ibland på sunkiga hotellrum nånstans i världen

90-talet var att åka på kollo och försöka bli som folk...

...och försommarkvällar i Smedis

Om att våga lite mer på bloggen

Jag känner mig ganska ofta hämmad i mitt bloggande. Det är mycket jag inte vågar skriva av rädsla för att trampa nån jag känner på tårna. Nästan enda gången jag någonsin ryter ifrån är när jag får kommentarer jag inte gillar. Det stör mig. Jag trippar på tå för det mesta men det är så lätt för de som kommenterar att vara anonyma eller gömma sig bakom något påhittat namn.

Samtidigt är det ofta de gånger jag kritiserar något som det blir livat här. Jag kanske borde våga mer? Som när jag skrev om väggord trots att jag säkert känner någon som har sådant hemma.

Låter du bli att skriva saker för att inte trampa någon på tårna eller är du sådär avslappnat frispråkig?

Det gäller att vårda sitt lokalkändisskap

Veckans Vårt Kungsholmen

Jag har ju tidigare skrivit om min enorma talang för att skriva insändare. Varenda en jag någonsin har skickat in kommer med. Min man säger att det beror på att det inte är några andra som skriver insändare men vem som helst förstår ju att han har fel.

I den här veckans lokaltidning är jag t.o.m. citerad på förstasidan. Det smäller väl inte lika högt som när jag vann Kungsholmens Nobelpris 2009 men det duger.

Nä, nu har jag inte tid att sitta här och dravla längre. Det är dags att börja fila på nästa veckas insändare.