Sportåret

De sporter jag är mycket/hyfsat/lite intresserad av är tennis, fotboll, friidrott och alpint. Längdskidåkning är ett trevligt och tryggt bakgrundsljud som påminner om bardomen men det är segt att kolla på.

Såg Sportens Årskrönika på SVT för några dagar sedan. Svensk tennis är som bekant inte vad den har varit och avhandlades på pinsamma 20 sekunder. Allsvensk fotboll (och tyvärr våldet omkring) fick hela inledningen av programmet och fjärilarna i magen vaknar. Hur ska det gå för AIK? Vet inte alls vad jag väntar mig men det blir säkert lika läskigt som vanligt. Är alltid nervös på matchdagar och derbyn får mig att må fysiskt illa, särskilt om jag är på Råsunda. Jag vet inte varför jag utsätter mig för det för det är en plåga från start till slut om inte AIK leder stort. Till saken hör att jag i princip aldrig är nervös annars.

I år ser jag fram emot OS i Peking i augusti. Hoppas man kan ha semester då. Under mammaledigheten lyckades jag pricka fotbolls-VM, alpina VM på "hemmaplan" i Åre och friidrotts-VM. Om det blir fler barn så siktar jag absolut på ett OS-år.