Prestigefyllt barnafödande

Det finns mycket prestige inom områdena graviditet, förlossning och den första tiden som mamma. Onödigt för det skapar nog en del ångest.

Här är min prestigetopplista i kronologisk ordning:

* Att det tar sig fort, helst på första ligget

* Inte gå upp mycket i vikt under graviditeten, ensiffrigt är bäst

* Föda utan smärtlindring och tycka att det var häftigt

* Åka hem tidigt från BB, "alltså, vi hade ju helst åkt hem samma dag om vi hade fått"

* Ha massor av mjölk, "alltså, jag borde verkligen ge till sjukhusen"

* Inte ha avslag länge

* Gå ner fort i vikt, helst ska allt bort på en månad

Kommer nån på fler?

Älskling, jag vill vara ifred

Den här artikeln lär väl ge ramaskri i mysmesiga Sverige. Jag hade självklart inte velat vara utan Kalle under någon av mina förlossningar men jag tror ändå att frassen kan ha rätt. En vaginal förlossning skulle nog kunna vara effektivare med färre personer i rummet. Dessutom är det kul att leka med tanken på vad alla nerviga mammor skulle säga om det skulle bli en pappafri förlossningspolicy. Det kommer såklart aldrig att hända men ändå.

Provocerande snitt

Nysnittad (sover inte, spanar på L)

När jag väntade Lovisa och sa att jag helst ville föda med snitt så berättade alla för mig hur dumt det var och hur farligt snitt är för både mamma och barn. När jag nu väntar mitt andra barn och säger att det kommer att födas med snitt pga mitt trånga bäcken är det inte en käft som talar om för mig hur farligt det är.

Vad är det som är så provocerande med att föredra en snittförlossning? Om det vore den ekonomiska aspekten som störde folk så skulle jag kunna ta det men det är det sällan. Det är något annat. Jag är det på spåren men är fortfarande osäker.

Förlossning som förlossning

Jag ser ofta vaginal förlossning kallas "vanlig förlossning" eller ännu värre "riktig förlossning". Vad var min förlossning då? En ovanlig förlossning? Eller en låtsasförlossning kanske? Tycker det är så jävla nedlåtande att uttrycka sig i termer som får det att låta som att en vaginal förlossning är det riktiga sättet att föda.

Att vilja föda med snitt är en ståndpunkt man ständigt får försvara, det har jag förlikat mig med men jag kommer aldrig att förlika mig med att min förlossning på något sätt inte räknas.

Fick ditt barns pappa sova över på BB?

Fick nyss ett mail från mammas kompis i USA som blev farmor igår. Hon var fascinerad och imponerad över att de på sjukhuset hade erbjudit en extrasäng så att hennes son kunde stanna på BB hos sin fru och dotter. Något som är en självklarhet i Sverige. Eller?

Hole in one=par

Lite pure skvaller innan dagens vedermödor med hemtentan drar igång på allvar.

* Lille Alfie, typ 10 år kanske inte är pappan till 15-åringens kotte. Nån som är förvånad? Jag är det inte av två anledningar. 1. Hon skulle ha mosat honom. 2. Han hade inte nått fram.

* Tiger Woods låg sig till ett hole in one i maj och hamnade därmed på par den 8 februari.

Citat Belinda Olsson

Vet inte alls vad jag tycker om den människan egentligen. Hennes böcker om den gravida reportern suger men det händer relativt ofta att hon kläcker ur sig något riktigt bright. Som det här gamla citatet från Aftonbladet 2006:

"Jag skiter i valen mellan olika smärtlindringar hit och dit, sådant löser sig självt till slut ändå. Jag vill ha hem en broschyr där jag kan välja barnmorska. Eller kirurg om det är kejsarsnitt.

Man ska kunna önska: ung, gammal, internationell erfarenhet, en naturvurmare eller amningsfascist, från Norrland eller Stockholm, flerspråkig, muslim, katolik – u name it. Sedan ska det vara bilder på dem och man söker till deras avdelning. Åsiktsregistrering när den är som bäst! Kvinnor förtjänar detta: vi kan välja tandläkare och doktor i dag men har vi otur vet vi inte namnet på den eller dem som förlöser oss."

Vaginala lobbyn del II

Det blev så mycket. Så långt. Jag blir så engagerad. Vill skriva mer så det fick bli en del två.

Om amningsfascismen som råder i Sverige
Vi har redan världens högsta amningsrate. Världens högsta. Nu kan man säga att det är tack vare amningsfascisterna och de så kallat amningsvänliga sjukhusen. Fine men satsa för Guds skull fortsättningsvis pengarna där de skulle kunna göra en enorm skillnad. Där barn dör för att deras mödrar ger dem skitersättning. Eller där barn dör för att deras mödrar gör ersättning på smutsigt vatten. Där de egentligen inte ens har råd med ersättning. Där både barn och mödrar verkligen skulle tjäna på att amningsraten höjs.

I sverige ammar drygt 99 procent av alla på BB. Ändå läggs resurser på att öka denna siffra. Man vill kasta 100 procent tutte i fejset på frassarna, tyskarna och grekerna. Där de bombis ger spädisarna olivolja i nappflaskan och där folk är lyckligare.

Om vaginalfödselfascismen som råder i Sverige
Här kan jag köpa båda sidors argument. Efter gedigen research har jag kommit fram till att ingen kan säga att det ena förlossningssättet är bättre än det andra. Det är helt individuellt och grundas på så många faktorer att bara kvinnan själv och en läkare som gjort en djupgående analys av hennes förutsättningar kan svara på vad som är bäst. Idag görs inte en enda sådan analys i Sverige. Det törs jag lova.

En otroligt onyanserad bild av kejsarsnitt lyfts fram i såväl kvällspressen som mer seriösa medier. Den här bilden eldas hela tiden på av en stor grupp inom ämnet allför okunniga barnmorskor som tycker sig ha vetenskapligt stöd. I vilken utsträckning de verkligen har det vet varken de eller jag.

Det sorgligaste är när man hör barnmorskor referera till vaginala förlossningar som "vanliga" förlossningar. Eller när de kommer med rena lögner som att mamman och barnet nödvändigtvis måste separeras, mamman får inte barnet till sig osv. En sorglig aspekt på vaginal förlossning är att det talas alldeles för lite om de problem vaginalförlösta kvinnor ibland får tampas med. Problem med att sitta första tiden, infektioner i och runt slidan, urin- och analinkontinens, sexrelaterade problem, hemmorojder som minskar rörligheten, sfinkterrupturer (när kvinnan spricker "hela vägen") och annat mindre trevligt. De negativa aspekterna på kejsarsnitt har nog de flesta kvinnor i barnafödande ålder fått inpräntat med den bröstmjölk de själva föddes upp på.

Inte någon gång har jag hört pappans ökade ansvar och viktigare roll lyftas fram när det debatteras amning och kejsarsnitt. Inte någon gång har jag hört en könsrollsdebatt kring detta. Inte någon gång har jag hört det sägas hur positivt det kan vara för hela familjen med en mer neutral arbetsfördelning. Inte någon gång har jag hört någon lyfta fram det positiva i att mamman kan få en vettig sömn eller få tid för sig själv utanför hemmet. Det positiva i att mamman måste släppa ansvaret. Inte någon jävla stans.

Det absolut sorgligaste jag har varit med om när det gäller de här frågorna var ändå informationsbrevet om riskerna och fördelarna med snitt kontra riskerna med vaginal förlossning som jag fick på Karolinska sjukhuset i februari 2006. Önskar så att jag hade haft det kvar.

Listan för riskerna med snitt var utförlig och tre gånger längre än delen med riskerna vid vaginal förlossning. Den obetydligaste risk var nämnd. Listan på risker vid vaginal förlossning var kraftigt nedbantad mot hur den borde ha sett ut. Många risker var underdrivna eller helt utelämnade. Det värsta var att man hade använt statistikens hjälp. När det gällde vaginal förlossning hade man sifferuppgifter endast vid de minst förekommande riskerna medan man vid snitt hade siffror vid de mest förekommande. På listan med fördelar var förhållandet naturligtvis det omvända. Riskerna vid vaginal förlossning uttrycktes också i siffror som X av 10.000 medan man vid snittriskerna använde sig av enklare uttryck såsom 1 av 3 eller två tredjedelar.

För den som har läst lite statistik, matte eller bara är normalbegåvad var det inte större match att genomskåda tilltaget. För den som inte är så slipad var listan alarmerande. Den gavs naturligtvis bara till de som ville ha snitt utan medicinsk indikation. Jag såg endast listan som ett pinsamt misslyckande för Karolinska. Den var sammanställd av överläkare Elsa-Lena Ryding på kvinnokliniken som även var den läkare jag hade kontakt med. När jag påtalade listans stora brister för henne lät hon spelat förvånad och sa att hon skulle se över den. Ett år senare delades fortfarande samma lista ut.

Nästa veckas walraffuppgift för min del blir att försöka få tag i den version av listan de använder idag. Jag återkommer i ämnet vare sig ni vill eller inte.

Läs onyanserad argumentation här. Läs intressant forskning här. Läs mer nyanserad info här. Läs nyanserad amningsinfo här.

Vaginala lobbyn

Inte vaginala lobbyn. "Bara" världens finaste sambo och dotter med en grym relation sinsemellan

Jag blir så trött. Nästan less faktiskt. De vaginala lobbyisterna lurar bakom varenda hörn. Alltid lika pigga på att föra en onyanserad debatt eller varför inte komma med lite ren och skär propaganda? De finns på nätet, på MVC runtom i landet, som föreläsare på Karolinska institutet och så förstås i varenda jävla buske man passerar.

Skulle inte förvåna mig ett dugg om de är i maskopi med bröstlobbyisterna också. Amningsfascisterna för att tala klarspråk.

Enligt den svenska modellen ska ungar snytas ur mittenhålet och födas upp vid det mjölkstinna bröstet. Till varje pris. Utan undantag. Om någon ändå skulle lyckas slinka igenom med ett litet snitt eller föda upp en frisk bebis med hjälp av nappflaska straffas denne omedelbart. Antingen genom försök till nedargumentering med de högst osakliga och i viss mån ogrundade argumenten eller genom vanlig, hederlig mobbing.

Min dotter är född med snitt och delvis uppfödd på flaska. Ingen blev förvånad nu antar jag. Hon är söt som få, friskare än alla andra ungar på hennes dagis, har hittills noll allergier och inte minsta släng av astma. Vi har inte haft några anknytningsproblem men jag tror att hennes mycket nära relation till Kalle delvis grundar sig i det faktum att det var han som fick henne direkt i sin famn och att han tidigt tilläts ta ansvar istället för att ställas utanför den klassiska mamma/barnbubblan.

Jag driver som alltid min tes om att var och en gör som var och en vill stenhårt. Så även när det gäller förlossningar och amning. Märkligt bara att vaginala lobbyn och bröstlobbyn aldrig kan lämna mig ifred.