Visar inlägg med etikett AIK. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett AIK. Visa alla inlägg

tisdag 20 augusti 2013

AIK-träning på Karlberg

Idag var dagis stängt så jag bestämde mig för att ta med Nils och titta på AIK-träning på Karlberg. Med en pappa och storasyster som kan ha dåligt inflytande gällande lagtillhörighet gäller det att agera snabbt och trimma in honom på rätt spår. Är man född en dryg vecka efter ett SM-guld finns det inget alternativ.

Vi hade en toppenförmiddag på Karlberg. Spelarna var glada och avslappnade efter tre poäng hemma mot Åtvidaberg igår och det var kul att se dem träna. De flesta var där men Per Karlsson, Mutumba och Majsan måste ha haft något annat för sig... Vi försökte pumpa Wesström på planerna för den senare men naturligtvis utan resultat. Nils och jag lirade lite boll, pratade med andra trevliga AIK:are och lite med spelarna. Måste ge dem en stor eloge för att de är så jäkla trevliga. De flesta hälsade när de kom in och sa hejdå när de gick. Nisse ställde glatt upp på bild med Nils före träningen och skojade med honom efteråt. Lorentzon gick helt spontant fram till Nils efteråt och busade lite och hjälpte honom med vattenkranen. Backman busade (tyvärr) inte med mig men poserade glatt. Jag blev dock lite orolig över att han inte tagit i ordentligt för han var inte så svettig. Kanske tur för mig ändå, vi skulle vidare sen.

Bland de andra åskådarna fanns två CP-skadade ungdomar och deras assistenter, jättetrevliga alla fyra. Vi pratade en hel del fotboll och de bjöd på bullar. De var där ganska ofta och det märktes, spelarna visste vad de hette och tog sig verkligen tid, snackade och kramades. Som sagt, ödmjuka killar helt utan divalater.

Nisse x2

  Boll-Nisse fick göra inkast till Igboananike

Kolla Alm bakom, sjukt avis

Tantdricka på Ekelundsbron, jag avstod morgondrink

Här och här kan ni se hur det såg ut sist vi var på Karlberg. Vädret var sämre, Nils var mindre, jag var större.

torsdag 22 november 2012

Råsunda en sista gång


Bild från sista allsvenska matchen på Råsunda (uppdaterad efter matchen)

Det här med avsked är inte min grej men ibland är de oundvikliga. Ikväll säger jag hejdå till Råsunda. Och tack. Tack för 19 år av kärlek, glädje, hopp och stunder av djupaste förtvivlan. Tack för alla minnen. Tack för cupguld, internationella stormatcher, duggregnspremiärer mot landsortslag och inte minst, tack för SM-guldet 1998 - mitt bästa fotbollsminne.

Det blir kanske bra på nya nationalarenan men jag är ganska säker på att det är från Råsunda jag för alltid kommer ha mina bästa fotbollsminnen.
Det blir vemodiga steg hemåt i natt.

Uppdaterat
Det blev ett till avsked. Jag kunde såklart inte hålla mig och gick mot Napoli också. Matchen var både viktig och sekundär. Det jag kommer minnas tydligast är trots allt hur sorgligt det var att se folk plundra vår borg. Samtidigt fint att den får leva kvar, om än i utspridda spillror.

fredag 12 oktober 2012

Det är min son!

AIK:aren och Djurgårdaren under årets sista båttur nyligen

Efter att ha förlorat ett barn till fel sida så kändes Nils uttalande nyss riktigt fint. Och rättvist. Och alldeles, alldeles underbart. Och som att jag har fullgjort mina moderliga plikter mer än väl.

"Mamma och Nils är AIK, pappa och Isa är Djugåden". 

Det är en bra kväll!

måndag 5 december 2011

Stunden jag har fruktat i 15 år


Kalle och jag har en lång historia. Jag håller på stolta AIK medan han hejar på lillebror DIF. För sisådär 10-15 år sedan kunde vi bli allvarligt osams om vilket lag vårt framtida barn skulle heja på. Det hela brukade sluta med sura miner och en överenskommelse om att det fick väl bli Bajen.

Ikväll vid matbordet drack Nils ur AIK-glas och utbrast med glädje och emfas "Heja AK!" Lovisa som lojalt nog alltid har hejat på båda lagen valde då plötsligt sida. Exakt hur hon uttryckte sig är jag för knäckt för att minnas men ni förstår ju vad hon valde.

Mitt eget kött och blod. Det gör ont.

söndag 3 oktober 2010

AIK i mitt hjärta


Det är tungt i år men mitt hjärta ser för alltid ut såhär

Just nu håller jag tummarna så jävla hårt för Gnaget. En seger idag behövs så väl, för både moral och tabelläge. Framåt stolta AIK!

lördag 2 oktober 2010

Tacksamheten över två friska barn

November 2009

Jag hamnade av en slump på en "IVF-blogg". Den ledde mig till andra i samma genre och vidare till bloggar som handlade om förlorade barn. Tårarna och medkänslan blandades med lyckan över att ha fått två alldeles friska barn. Det finns inget jag är så tacksam för som Lovisa och Nils!

Uppdateing 3/10
I förmiddags drabbades AIK:s stjärna Bangura av precis en sådan tragedi. Plötsligt känns själva derbyt lite mindre viktigt...

Uppdatering 4/10
Det skrivs mycket om detta. Här är en intressant krönika som rör sig i banor jag också funderat i, varför skippar inte fler IVF-processen och går direkt på adoption?

fredag 8 januari 2010

Sanningen bakom Óbolobilden

Jag vet inte hur många gånger jag har kört Óbolobilden nu men jag lovar att det där var sista gången. Det har jag lovat förut men den här gången är det sant. Nu väljer jag också att gå ut med varför jag ser så speedad ut trots att det var första och sista gången jag drack lättöl på krogen: Jag har sällan varit så rädd för att blunda på kort så jag spärrade upp ögonen tills de värkte. Som ni ser så funkade det.

Tack Óbolo!

Det var nog inte jag som skrämde hem honom trots allt

Så. På ett sätt är det skönt att det är klart. Spekulationerna under det senaste dryga halvåret har nästan varit värre än själva beskedet. Klart att det känns trist, väldigt trist men det finns ändå bara en sak att säga - tack för en fantastisk tid Iván!

onsdag 18 november 2009

Dubblish 2lax9



Jag förutsätter att ni kan läsa spegelvänd text men vi tar det för säkerhets skull:

DUBBLISH
Allmänna Idrottsklubben
2LAX9

Vilket lag håller du på?

tisdag 17 november 2009

Nu har pappa varit här igen...

Dagens skörd: artiklar, 2 almanackor, 7 kökshanddukar och 2 broderade helt oanvända pastellfärgade gästtoahanddukar

Jag hade köpt två AIK t-shirtar till honom. Växlingen kändes som så ofta halvdan måste jag medge.

söndag 8 november 2009

Vi spöar er nästa år igen

Grattis DIF! Och grattis AIK till något färre tappade derbymillar. Det ska bli ett sant nöje att spöa Djurgården nästa år igen. Och igen. Och igen.

lördag 7 november 2009

I väntan på nästa dubbel

Prisutdelningen framför ett norra stå som sjöng högre än nånsin

En underbar match. En otrolig säsong. En fantastisk avslutning. Det är med vemod jag säger hejdå till den här säsongen och tack AIK och Stahre för en säsong utan dess like!

Det var en bra säsong även för mig personligen. Jag lyckades fastna på bild med både Tjerna och Óbolo. En lagkapten som blir kvar ännu en säsong och en argentinare som troligen försvinner. Jag är en supporter som garanterat blir kvar. I väntan på nästa dubbel!

Visst är det slitet men jag är hemma på Råsunda, glöm Swettbank arena

Mot Råsunda!!!

Glöm baktrötthet. Glöm bortglömda blogglänkar. Nu finns det bara en enda sak som räknas; cupguld!

Framåt stolta AIK!!!

(Här följer du matchen live om du inte är på Råsunda. Eller har tv. Ab Ab Ab)

torsdag 5 november 2009

Hylla guldlaget på lördag!

Jag är rädd att det kommer att ta en livstid att smälta att jag inte var i Göteborg. I elva år levde jag på guldet från -98 och nu gör jag allt för att ladda guldfeelingen. Alltså ska jag gå på lördag och det hoppas jag att alla AIK:are ska.

Måste säga att läget inte ser precis beckmörkt ut om man tittar på IFK:s skadelista och AIK:s sköna guldflow.

måndag 2 november 2009

Hur ofta tvättar ni era kläder?


Hur många dagar i rad kan man ha en t-shirt?

Ljuvliga morgon

Jag kan inte tänka mig en bättre morgon att börja föräldraledigheten på. Vi har haft två mysiga veckor hemma, jag har sovit 7,5 timmar oavbruten sömn och AIK vann SM-guld igår. Det är så att jag tror att jag sover fortfarande!

söndag 1 november 2009

AIK SM-GULD 2009!!!

Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag saknar ord. Och bilder. Det senare kommer förhoppningsvis. Det första har det varit en del av de senaste dagarna så det kanske räcker såhär:

AIK SM-GULD 2009

Till arkivet:

Nu jävlar - allt är 11!!!

Just nu sitter jag på helspänn i en fåtölj på sjunde våningen i ett hus på Norr Mälarstrand. Jag borde ha suttit på Ullevi men Nils kom emellan.

Allt är ju fanimig elva förresten. Elva år sen senaste guldet, elfte eventuella guldet, Tjernas elfte säsong, elva spelare på plan, en elva dagar gammal son. Flávio har tröja nummer 11. Han kommer avgöra. Det måste bara bli så.

Mitt liv med AIK

På hedersplats

Det här inlägget har jag tänkt skriva länge men det har aldrig blivit av. Lika bra det för jag kan inte tänka mig nån bättre dag att skriva det på än idag. Jag har följt AIK i 16 år, mer än halva mitt liv. Idag kan de ta sitt 11:e SM-guld.

Pappa säger att han tog med mig på Råsunda redan på 80-talet men jag minns faktiskt inte det. Mina AIK-minnen börjar 1993 när jag blev förälskad i Robert och började följa med honom på Norra. Roberts och min kärlek övergick i vänskap men kärleken till AIK bestod. Jag och min bästis Sofie började gå på Norra själva och jag minns många matcher med en helt annan inramning än den 2000-talets supportrar är bortskämda med. AIK-Degerfors, vårvintern 1994 i envist duggregn är ett exempel. Den stora stjärnan Pagge tror att han ska bli proffs och småjoggar sig igenom hela matchen rätt ointresserad av vad som sker. AIK vinner med 3-1.

Augusti 1996. Underbar brittsommar och Änglarna är på besök, fortfarande ganska respektingivande efter åtskilliga SM-guld. Det står 4-0 i paus och ordet som bäst beskriver stämningen på Norra är eufori. Matchen slutar 6-0. Där och då slutade jag ha respekt för Göteborg.

November 1998. Snart 11 år sedan. Vi går till Råsunda med tanken att vi är på väg till årets sista match. Alla vet att AIK kan vinna guld men ingen vågar hoppas. Östlund gör 1-0 på Örgryte och lyckan är stor. Lite senare börjar spridda jubel höras här och var men ingen vågar riktigt tro det förrän det står på ljustavlorna. Nedflyttningsklara Häcken leder över serieledande Helsingborg. Resten är historia som man brukar säga. Von Rosens pokal befinner sig visserligen i Helsingborg men är icke desto mindre AIK:s. Minnena från matchen är glasklara men jag måste erkänna att minnena från vad som hände efteråt är fragmentariska. Jag minns inte hur vi tog oss från Råsunda och jag minns inte vad vi gjorde sen. Vi gick ut och firade, men var? Vilka? Troligen hemma på Kungsholmen. Troligen jag och Sofie. Kanske var vi flera? Minnena är nog blockerade av lyckoruset jag fortfarande kan plocka fram när det behövs. Idag till exempel.

Augusti 1999. AEK Athen på besök på Råsunda, CL-kval. För första gången jag ser AIK live mot ett utländskt lag. Det är en magisk kväll, Råsunda glöder och vi är i Champions League.

Lottningen är helt otrolig. AIK ska möta några av Europas just då hetaste klubbar; Fiorentina, Barca och Arsenal. Biljetterna är svindyra och Sofie och jag får nöja oss med biljetter till den allra sista matchen, den mot Arsenal. De andra ser vi på tv på Garvargatan eller på O'learys på Kungsholmsgatan.

November 1999. Imorgon är det exakt tio år sedan. Det är svinkallt ute men på Råsunda är det hett. AIK förlorar med 2-3 mot Arsenal men hela CL-äventyret känns som en seger. Det har varit uddamålsförluster och domarmissar, AIK har varit nära flera gånger och fick oavgjort mot Fiorentina hemma.

November 2009. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag önskar att jag om några timmar kan fylla på med dagens SM-guld.

Det mest suspekta tifo jag sett under alla år, Svullo landar på Råsundas matta i helikopter, 980810

* * *

Hetsigt, tätt, nervöst, dåligt i magen

Rubriken är en sammanfattning av hur det känns här hemma. Eller ja, det är Nisse och jag som känner så. Den något mindre AIK-inriktade delen av familjen sover fortfarande. Lovisa hejar dessutom på både AIK och Djurgården, hon är lojal till tänderna den flickan. En dag ska jag tvinga henne att välja. Den dagen kan bli i idag och valet kan bli mycket lätt även för en treåring.

Tidningarna skriver såklart. Jag pallar knappt att läsa allt men eftersom anledningen till att jag håller på AIK befinner sig på rivieran så - pappa här kommer en sammanfattning av morgonens skörd ur AIK-vinkel: