söndag 31 maj 2009

Frågor på mors dag

Hur känner andra mammor inför mors dag? Är det viktigt att få present? Blir du toklack om din man glömmer? Om du har stora barn, blir du toklack om de glömmer? Vilket är värst?

Genomgång av de fyra mors dagar (?) som jag hittills upplevt:
2006: Kalle glömmer, jag blir tokledsen
2007: Kalle glömmer, jag blir klart mindre ledsen
2008: Kalle och Lovisa drar till Åhléns och köper CD-skiva, jag blir glad (men lite sur över att de köpte den samma dag...)
2009: Återstår att se, är rätt säker på att inget har inhandlats än

Konstaterar avslutningsvis att det knappast kan bli värre när Lovisa tar över ansvaret själv. Hon är så ordentlig att det nog blir ett rejält lyft. 

5 kommentarer:

listoplisto sa...

Jag är helt osentimental när det gäller den typen av "högtider", så det spelar ingen roll alls om jag blir bortglömd på Mors Dag.

Anonym sa...

För mig är Mors Dag helt onödig. Om man inte kan komma ihåg sina föräldrar i vardagen, skulle det vara fånigt att bli ihågkommen på just en anbefallen dag. Själv ringer jag min mamma, för hon vill det - men här hemma skojar vi bara om att "idag är en vanlig dag". Min f d svärmor uppvaktas av sina barn och barnbarn med en blomma och vid vackert väder och god hälsa med en bilutflykt, eftersom våren är utflyktslockande. Men det har mer med våren att göra än med Mors Dag.
/ingridcn

bambi sa...

Jag fick sovmorgon (även fast det var min tur att gå upp med plutten), den bästa presenten jag kunde ha fått :)

Västergötskan sa...

Jag behöver ingen present! Däremot skulle jag bli glad över en teckning eller frukost på sängen.

Men inget av det har hänt (hittills) idag. :-(

Viola sa...

Efter ett antal påminnanden från min sida så köpte maken en ben&Jerrys till mig i morsdagspresent. Men det var också det enda. Fast det räckte gott och väl åt mig:)