Förvirringen är enorm.
lördag 6 juni 2009
80-talisterna, en förvirrad generation?
Jag är rätt förvirrad nu. På olika ställen läser jag olika saker om 80-talisterna. Vi vägrar växa upp, vi tror alla att vi ska bli kändisar, vi är cyniska osv. Vem ska man tro på, tro på, tro på? Kan verkligen en hel generation vara likadan? Går gränsen alltså helt knivskarpt vid varje decennieskifte? Hör jag verkligen till 80-talisterna? Somliga tycker ju att 1980 hör till 70-talet för var hörde egentligen år noll?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Härligt snygg blogg du har!:) Vilken é din favoritkaka?
Om du har svårt att växa upp, vill bli kändis och känner dig cynisk (minst 2 av 3 tror jag går bra) så är du åttiotalist. Bara att känna efter. ;)
Chili
Tack! Syltkaka/garboöga får det bli.
Kajsa
Tja, två av tre iaf. Eller cynisk och cynisk...svårt att växa upp har jag. Kändisdrömmarna har jag släppt sen många år men det kanske räknas för att jag haft dem?
Självklart hör du till 70-talisterna om du är född 1980. 80-talet börjar ju först 1981, tro det eller ej!
Så välkommen till den bästa generationen! :-D
Jag är också född 1980 och jag är också förvirrad. Tycker inte riktigt jag kan kategorisera mig själv som cyniker och kändiskåt... :-D
Anna
Ajaj. 70-talet låter lite mossigare på nåt sätt...
Ellinor
Nä, jag menar det! Men vi är ju tydligen varken eller.
Vad är det för dravel? Klart ni är 80-talister! Taffsa inte på mitt 70-tal ni osnutna barnrumpor från 80-talet. 70-talister vill ni garanterar inte vara ändå, vi är alldeles för seriösa och politiska för er.
Skicka en kommentar