lördag 15 augusti 2009

Vad gör singel-Emil på en föräldrasite?

Jag surfar vidare och inser att i sin iver att numera släppa fram även män på familjesiterna har alltombarn låtit barnlösa singel-Emil, 25 bast tala ut om det här med förlossningar. Nu råkar jag hålla med honom men ändå - vad tusan har han där att göra? Snacka om att försöka krysta fram nån sorts jämställdhet men missa målet.

5 kommentarer:

Klara sa...

Haha, Emil är kompis till en kompis. Han hade bara halkat in där och såg att de ville ha en krönika. Så han skrev ihop en och fick 10.000 för det.

Det kanske är något för dig, Tove? Och om du inte behöver pengarna själv så kan du ju alltid skicka ner dom till Göteborg. ;)

Toves sa...

Haha, vad roligt! Nu är jag avis på Emil. Kritiken var alltså mot alltombarn, inte mot honom. Tja, pengarna behöver jag absolut men jag skriver nog om samma saker som alla andra. Ska klura!

emil sa...

Att jag halkade in där och såg att dom ville ha krönikörer stämmer, att jag fick några pengar stämmer inte.

Och att en sån som jag inte skulle vara lämplig på den typen av hemsida håller jag inte med om. Vi alla har en gång varit barn, vi alla kommer från familjer, vi alla har egna erfarenheter. Så länge man skriver om något barnrelaterat spelar det väl ingen roll om man är barnlös 25-åring eller åttabarnsmamma?

Monica sa...

Läste vad Emil skrev om kejsarsnitt - först och främst är det inte ett alternativ i många delar av landet då det kostar runt 30 000 kr och det är kvinnor inte värda för ngt som kvinnor varit tvugna att gå igenom i alla tider - om det inte är akut vill säga (gissa vilka som beslutat det!!).
Sedan - finns många komplikationer med kejsarsnitt, det kan gå så illa att du inte kan bära fler barn. Och det slutar inte göra ont för att du opereras, såret ska läka och det sitter känsligt till. Man läker fortare i underlivet.
Jag tycker detta är värt att diskutera, jag vill föda "naturligt" men kräver all smärtlindring som finns och att de ska se till så att jag inte spricker om möjligt (ofta har de inte tid att låta kvinnan tänja ut så mkt det går, utan hon får spricka för det ska gå fort och sedan skickas hon hem för tidigt). Sedan efteråt ska min man se till att jag får tid att träna tillbaka min gamla kropp (så mkt det går, svag rygg som måste styrketränas regelbundet) och må bra igen fysiskt och psykiskt - annars blir det inga barn. Mött många män som är otroligt otacksamma för vad kvinnan gjort, snackar om att hon är slapp, hängig och fläskig och är otrogna till höger och vänster. Så förstår inte min man vilken uppoffring det är - att offra liv och kropp (ovanligt i i-länder men man kan fortfarande dö) för ett gemensamt önskemål om barn - då blir det inga barn... med honom i alla fall.

Anonym sa...

Det gör inte så himla ont att föda barn. Kroppen fixar det om inte huvet lägger sig i. Varför förväxlas alltid smärta med kraft när det snackas förlossning? Kom igen, kvinnor! Vad tror ni kroppen är gjord för?