Kort sagt: give me a break. Nu.
söndag 22 november 2009
Snälla min familj
Sluta tjura, tjuta, tjata, klaga, städa, grina, pipa, inte äta, inte städa, rita på inbjudningskorten, kräkas på mig, dubbelbajsa, trotsa, skrika, hetsa, pipa lite till, stressa, inte sova och ha snoppen åt fel håll så att ni kissar på rena pyjamasen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
Du borde varit på teater med oss.
Och en öl på Nordic light sedan.
Fett najs ba.
Ibland vill man bara skrika.
Eller kasta stolar genom fönster.
2-barnschock?
I know the feeling...
Haha, nej, ingen tvåbarnschock. Mer småbakis mamma pallar inte för tillfället helcrazy 3,5-åring medan den trötta pappan var hos den pigga mormodern och istallerade tv och borrade i väggar.
Jag tycker att det låter som en typisk 2-barnschock.
Det går bra att tycka det!
Men jag anar en viss avundsjuka över att jag anser mig hittills ha sluppit tvåbarnschocken... ;)
"jag är inte som alla andra"
"jag är inte som alla andra"...
Kanske är din andemening som åsyftas?
Det är även mitt mantra och många andras! Vi vill ogärna vara som andra. Och vi vill gärna vara hur coola som helst. Såklart.
Även om det är en 2-barnschock eller inte, så är jag absolut inte avis. Been there done that. Men jag förnekade aldrig nåt ;-)
Men vet ni, stressiga situationer uppkom även när jag bara hade ett barn. Och innan jag hade barn. Sånt händer alla faktiskt.
Hur en stressig timme i ett annars harmoniskt liv skulle vara en chock av något slag har jag svårt att se men om ni mår bättre av att jag har tvåbarnschock så bjuder jag såklart er på det. Allt för mina läsare! :)
HJÄÄÄLP!!! Jag har tvåbarnschock.
Skicka en kommentar