Vid ett eventuellt skoljubileum får jag helt enkelt leva på klassfestsyndromet. Alltså att vid en klassfest sätts konvergensteorin ur spel och folk återfår sina gamla roller.
Hur är det med konvergensteorin? Blir du snyggare eller fulare med åren?
(Och visst finns det andra typer av konvergensteorier som inte är från "Solsidan" men det är andra historier.)
(Och visst finns det andra typer av konvergensteorier som inte är från "Solsidan" men det är andra historier.)
10 kommentarer:
SNYGGARE!
Snyggare!
HA! Jag kollade också "Solsidan" och funderade på det där! Jag var.... äh! Jag vill inte berätta! Men jag är nöjd.
Status Quo - vad det nu innebär :-)
Kram
Jag blir snyggare.
Min sambo säger att jag var ful när jag var liten. Jag har försökt att hitta bilder som ska få honom att ändra sig, men det har inte gått bra alls. Han säger att jag blivit snyggare och snyggare med åren och blir snyggare och snyggare för var dag som går. Känns positivt.
Jag håller dock inte med om att jag var ful. Visst finns det sötare småbarn, men jag hade min charm!
Jag var ursöt som barn, en ful tonåring och nu är jag väl en vanlig 30-taggare. Typ. Kanske lite fulare ;)
Roligt att du är tillbaka lite.
Jag är som en djävla ful o snygg-jojo.
Världens sötaste unge var jag, som tonåring var jag väl rätt populär, men nu kan jag känna att jag inte har samma känsla när jag tittar mig själv i spegeln ..
Vet inte om det är barnen som satt sina spår eller känslan att jag inte nått mina mål? Är ändå 30 snart och sitter fortfarande som nån j-a assistent på ett företag.
Men jag är glad ändå :)
Jag blir snyggare och snyggare, men det säger inte så mycket eftersom utgångspunkten inte var mycket att hurra för. Jag var den tråkiga plugghästen som hade några få vänner, och jag är väl fortfarande samma grå mus tror jag.
Därför har jag beslutat mig för att inte gå på återträffen. What's the point om man inte kan glänsa med sitt nya jag? ;-)
Jag var ful då. Och blir bara fulare och fulare. Är 46.
Skicka en kommentar