Jag la ut en av bilderna på Säter på Fejan, för mig var det ju en stor grej att komma dit. Fick typ en like, från nån som har sommarställe i närheten... Sen skrev jag inlägget nedan. Var nära att låta det bli en liten historisk utläggning men hejdade mig i sista sekund. Vill ju inte avslöja vilken kuf jag egentligen är för då försvinner väl de få läsare jag har.
Jag har nämligen en känsla av att ni inte vill läsa sånt där trams? Ni vill läsa lite om barn, lite om vardag, lite om när jag gör bort mig och lite om inredning. Inredningstjafset får ni leta efter nån annanstans och hädanefter de historiska UE-inläggen också.
Från och med nu lovar jag att göra allt jag kan för att framstå som normal.
måndag 20 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Hahaha lite kufig är du nog! Jag gillar blandningen i din blogg. Fast jag är ju då den enda som kommenterat bilderna från Säter här på bloggen....
Du är bättre än normal!
Tycker oxå att det e just att du är lite "annorlunda som e kul!
Gamla mentalsjukhus har ju en spännande historia tycker jag.
Jag kände inte ens till UE innan du skrev om det, så skriv gärna om konstiga saker, kul att lära sig nytt!
Nej för fan, inte sluta med dina kufiga inlägg. Det är ju liksom blandningen man vill ha eller hur? Lite som med lördagsgodis, man vill ha lite av varje i påsen annars blir det tråkigt.
Sen går jag kanske inte igång på gamla mentalsjukhus själv, men alltid berikar det mig att ha läst om dom här. Keep up.
Skriv precis allt du vill Tove!
We love you!
Ni är bra. De bästa läsarna man kan ha faktiskt!
Skicka en kommentar