fredag 6 juli 2012

End of an era

Min stora lilla tjej, bild från helgen

För en timme sedan lämnade jag Lovisa på dagis för sista gången någonsin och nu är det mycket känslor i omlopp. Fem år som passerar i revy. Fem roliga, fina, trygga år. Fem år då dagis har varit en enormt stor och viktig del av vårt liv och vår vardag. Människor som har betytt otroligt mycket för både Lovisa och oss.

Jag minns den här dagen som om det var igår. Att klumpen i halsen på vägen dit var på gränsen till ohanterlig och att jag faktiskt grät en skvätt mitt på gatan. Har en stark känsla av att idag kommer nog tårarna när jag hämtar istället.

5 kommentarer:

Ting sa...

Åh, det är så bitterljuvt.
När mina två äldsta slutade var det en lättnad, deras dagis var värdelöst och en lång plåga.
Men när Trean slutade rullade stora tårar från allas kinder.

Nu börjar ett större äventyr! :)

Monica sa...

Vemodigt och fint skrivet! Nu kommer en ny era.

Västgötskan sa...

Visst känns det konstigt? Stora sonen börjar ju tvåan nu, men jag minns hans start i "nollan" som igår. Helt galet jobbigt att han inte skulle vara på trygga dagiset, utan vara på samma skolgård som 11-12 åringar! :-O

Men det går bra. :-)

Fru H sa...

Förstår att det känns konstigt. Men nu börjar en ny spännande tid då hon får känna sig lite stor, fast hon ändå blir minst igen :-)

Min dotter fyllde 13 igår. Hur går det till?! Hon föddes ju typ för ett år sedan... Eller?

Suzan sa...

Shiit, trodde du skulle lägga ner bloggen!