måndag 1 december 2008

Det blir en vrickad vecka

Och en vecka utan träning. Var på lunchpass på Friskis, under sista syretoppen tog jag i för kung och fosterland och vips så låg jag på golvet med en galen smärta i vänster vrist. Innan jag visste ordet av satt en tjej och lindade min fot medan två andra forskade i hur jag hade landat. Dessa snälla människor hjälpte mig ut medan min kompis hämtade vatten och recpetionisten kom med en banan (bra mot stukning). Människorna visade sig vara två sjukgymnaster och en jättesöt (lesbisk) läkare. Snacka om tur i oturen. Jag blev nästan gråtfärdig av tacksamhet till de här kvinnorna som agerade så otroligt snabbt och utan att tveka befattade sig med min svettiga fot. Efter att de hade duschat kom de förbi igen och lindade om och gav vidare instruktioner.

Att de blev emotsagda av en hemvärnssjukvårdare med utbildning från 1960 kallt och att han i sin tur blev emotsagd av en enorm snubbe som tyckte att hemvärnsgubben skulle låta läkaren sköta det hela är en annan historia.

2 kommentarer:

johanna sa...

tråkigt med foten, hoppas den blir bra snart..... =) söta läkare gör ju inget hihi... plåster som såren ju :P

Karin sa...

Usch, käppar i hjulet e inte roligt! Speciellt när man e i ett tränings-flow.. och du, en vecka räcker inte som aterhämtning efter en stukning! Räkna med nan manad eller tva (eller tre!) innan du e tillbax där du var innan stukningen.. Men först o främst vila utan belastning ett par dar, sen kan du ganska snart hoppa upp pa cykeln som bästa träning (pa gymmet da, inte i hala slasket mellan hemmet o skolan). Sen kommer stabilitetsträning o rörelseträning, o eventuellt nat modifierat skivstangspass. Medel och intensivpassen lyser nog med din franvaro tills nästa ar.. Jag säger bara det, ha talamod! Och tyck inte fÖÖr synd om dig själv, da slinker det lätt ner bade det ena o det andra.. Tänk vilken fin träning för armarna det är att hoppa omkring pa kryckor! 90-talets muskulösa armar e väl anda inte saa langt borta?

Gros bisous och kärlek fran mig!!
/K