Jag skulle aldrig lägga mig i hur någon annan uppfostrar sina barn så länge de inte far direkt illa. Däremot så skulle jag gärna vilja ge en del föräldrar en stilla uppmaning att anamma David Eberhards filosofi. Jag har läst en del av honom tidigare och har då konstaterat att vi verkar ha samma syn på föräldraskapet. Jag skulle inte använda mig av just formuleringen att vi ska "stimulera våra barn att bli vuxna tidigt" men jag förstår vad han menar och jag är helt med honom.
Jag är så less på allt nojande, daltande och lullilullande som många föräldrar ägnar sig åt. Låt barnen ramla och slå sig, göra bort sig och somna framför tv:n. Låt dem utvecklas utan att du står en halvmeter bakom och fångar när de faller. Det finns plats för minst lika mycket kärlek ändå om inte mer.
fredag 1 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
So true!
Har ju inga barn men när jag får så hoppas och tror jag att jag kan vara precis så!
/Tess
BRA DÄR!
Äntligen någon som är på rätt spår.
Jag brukar säga att det finns en risk att grenen går av, bara så du vet. E dom då så "dumma" så dom kliver längre ut på grenen så hoppas jag dom lär sig nåt när dom trillar ner!
Slut på lullilulllull!
/trebarnsmamman
Skicka en kommentar