Vi hade det fantastiskt på ICA Maxi. Eller nej. Vi kom aldrig dit. Ungefär såhär gick det uteblivna besöket till:
Besvikelse kan få den bäste ur balans. En mamma hade fått nog av besvikelse idag men lyckades ändå baxa sig själv, son och prylar ut i regnet. Bussen körde ifrån dem. Det var då planerna raserades. M pekade finger åt bussen. Chauffören såg henne.
Med hjälp av en annan buss så hann de ikapp den fingerpekade bussen. Snabba beslut:
* Byta buss och låtsas att det regnar (det gjorde det ju)?
* Stolt byta buss?
* Skamset byta buss?
* Inte byta buss?
Mamman och sonen kom följdaktligen inte till ICA Maxi. Bussen gick till Roppongi. Och till ICA Fridhemsplan. Och till ICA Kungsholmstorg. Och till systemet på Kungsholmstorg.
Det blev en ganska bra runda trots allt:
ICA-kortet gled lika bra här
Fattig påsrulle som verkligen inte går att sätta tillbaka förmedlar en känsla
Saknar maten men inte oset
Sida vid sida tillsammans bryter de fram
Dagen fick en finfin avslutning trots allt
6 kommentarer:
Hur orkar jag???
Tur att du gör det! :D
Avslutningen skulle jag gärna ansluta mig till... Drygt två månader kvar...
Men du... FöljDaktligen? ;)
Otroligt petigt Emma hälsar språkpolisen! 8)
Japp, vi lider av samma åkomma du och jag :D...
:D
Skicka en kommentar