lördag 2 oktober 2010

Tacksamheten över två friska barn

November 2009

Jag hamnade av en slump på en "IVF-blogg". Den ledde mig till andra i samma genre och vidare till bloggar som handlade om förlorade barn. Tårarna och medkänslan blandades med lyckan över att ha fått två alldeles friska barn. Det finns inget jag är så tacksam för som Lovisa och Nils!

Uppdateing 3/10
I förmiddags drabbades AIK:s stjärna Bangura av precis en sådan tragedi. Plötsligt känns själva derbyt lite mindre viktigt...

Uppdatering 4/10
Det skrivs mycket om detta. Här är en intressant krönika som rör sig i banor jag också funderat i, varför skippar inte fler IVF-processen och går direkt på adoption?

3 kommentarer:

Malla sa...

Nä, visst tusan är det så. Hur jobbiga jag än kan tycka att de är med mig så är de ändå det bästa jag har!

Potatishäxan sa...

Kunde inte sagt det bättre själv. När bilen rasar, regnet öser ner och PMS:en håller på att ta kål på
mig så brukar jag påminna mig om att jag har grymt mycket att vara glad och tacksam för. Johanna och viktor. Mitt allt.

jenny sa...

tack för tummen, den behövs!

Och jag blir glad när jag ser rubriken på inlägget! Om ivf-träsket kan göra så att ni som har barn kramar dem en xtra gång och känner xtra tacksamhet för att ni har fått dem så har vistelsen i träsket iaf någon mening.