Hell-week i kubik

Ett mindre välordnat hem, resultatet av VKS:ade föräldrar

Jag har ju bävat för den här tiden ett litet tag. För det mesta brukar saker gå bättre än vad jag tror när jag har den inställningen så jag tänkte nog att allt ändå skulle sluta finemang. Facit hittills är att det mesta har gått mycket sämre än vad jag någonsin kunnat drömma om. Ett litet smakprov av eländet är att jag har haft ont i huvudet i tre veckor i sträck förutom på lördagarna. Varje lördagnatt är det som straff för den uteblivna huvudvärken någon i familjen som har börjat spy. Sedan i lördags har först Nils, sedan Kalle och sist jag dukat under i VKS. Om Gud finns så skonar han på nåt mirakulöst sätt Lovisa och därmed även två rätt slutkörda föräldrar.

Ena sekunden tänker jag att mitt liv är en total katastrof just nu, nästa sekund blir jag något mer saklig och inser att vi alla är friska (beroende på definitionen av det) och älskar varann och att vi åtminstone inte bor i Flempan.

Nu kan det väl bara bli bättre? Och the only way is up?

Barnens idérikedom och tempo avstannar inte pga föräldra-VKS