Jag tog precis en powerwalk runt Kungsholmen. När livet vobblar lite och man varken vet ut eller in är det skönt att komma till hembygden.
Kan ni också känna så?
8 kommentarer:
Anonym
sa...
Jag förstår känslan men har hittat mitt hem här i hooden. Att åka "hem" känns mest jobbigt just nu. Men det beror mer på personer än på stället. Hoppas din promenad rätade ut lite vobbel
VERKLIGEN! Jag har länge känt en längtan att åka till Gävle och radhuset där jag växte upp för att ströva omkring i området där, trots att mina föräldrar inte bor kvar.
Kungsholmsbo i exil.
Gillar sin familj och sina vänner och har hjärtat både hemma och på Holmen. Tränar mycket och skulle hellre gå i skytteltrafik till franska Rivieran än till Fridhemsplan.
Aktiviteten här är är av varierande intensitet, på Twitter och Instagram är jag mer pålitlig. @tovekungsholmen
8 kommentarer:
Jag förstår känslan men har hittat mitt hem här i hooden. Att åka "hem" känns mest jobbigt just nu. Men det beror mer på personer än på stället.
Hoppas din promenad rätade ut lite vobbel
Jag försöker hitta det som är hem.
VERKLIGEN! Jag har länge känt en längtan att åka till Gävle och radhuset där jag växte upp för att ströva omkring i området där, trots att mina föräldrar inte bor kvar.
Jag behöver vara ensam sådana dagar. Vart jag befinner mig är mindre viktigt.
Jag kan absolut känna så. Och som Sus säger, behöver jag också vara ensam sådana dagar.
Åh kära fina fantastiska Kungsholmen I miss you!
Oh ja! Älskar att komma hem till mitt barndomshem, även om jag inte skulle vilja bo där.
Känslan av trygghet liksom! Love it!
Verkligen, och nu är jag tillbaka där!
Skicka en kommentar