måndag 26 januari 2009
Fräcka snabbisar
Skrev ju ett inlägg om hur mycket jag stör mig på vinglande slöputtar och folk som går långsamt i största allmänhet. Har insett att jag även stör mig på folk som går fortare än jag. Det är en gigantisk prestigeförlust och jag gör allt jag kan för att gå om den som har fräckheten att gå om mig. Blir som en liten kamp ibland och i värsta fall så får jag småspringa. Helt normalt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Låter fullständigt normalt... *harkel* ;-)
Känner helt klart igen mig. Helst ska alla gå lite saktare än mig, och givetvis hålla sig till *ena* sidan av trottoaren. =)
Sen angående folk som går i rulltrappor... Vid mitt jobb vid Karlaplan går de alldra flesta på korrekt sätt, dvs de står still till höger eller går till vänster. Men om man inte kommer av tåget bland de alldra första så är det självklart alltid någon som som lunkar på i "vänsterfilen", vilket stoppar upp alla. Och sen verkar det snarare vare regel än undantag att man saktar in när man närmar sig slutet. Varför??!
Om trappan är fri brukar jag gå och räkna stegen samtidigt. (Jag räknar på thai för övrigt, för jag försöker lära mig det och detta räknande ser jag som en bra övning.) I den rulltrappan brukar jag avverka 55-60 steg innan jag är uppe. Ungefär tre steg per sekund. Jag intygar mig själv om att det är bra motion, och tycker mig känna att jag blir mindre anfådd av detta numera än vad jag blev i början. =)
Skicka en kommentar