Jag vet inte om det är så enkelt. Det beror naturligtvis mest på varför man är fattig. I skolan har ensamstående mammors låga sociala status ofta nämnts. Det är ett faktum att de tillhör en av de mest ohälsosamma, minst bemedlade och utsatta grupperna i samhället. De är ofta unga och inte sällan lågutbildade. Idag reagerar föreningen "Makalösa föräldrar" (fyndigt namn) i Aftonbladet och kräver att regeringen gör något. "Det är inte ensamma föräldrar som är felet utan samhällets bristande stöd. I dag är ensamföräldrarna lämnade åt sitt öde."
Vad säger man? Skulle vilja upplysa dem om att alla människor är lämnade åt sitt öde, det är inget som är exklusivt för ensamstående föräldrar. Dessutom tycker alla utsatta grupper att samhällets stöd brister och att de har fått det sämre. Det stämmer säkert tyvärr men problematiken är svår att lösa om vi inte ska höja skatterna så mycket att till och med vänstern skulle få hicka.
En stor poäng kommer i slutet av den förstnämnda artikeln och den borde lyftas fram mer i den här debatten. Det underhållsstöd som betalas av den förälder barnet inte bor hos borde höjas. Ett tak på 1273 kronor låter åt helvete för lite. I de fall då pappan (som det ju oftast handlar om) inte existerar eller inte kan betala får samhället gå in. I övrigt finns ju det underhållsstöd som samhället betalar (det som förr hette socialbidrag) och även bostadsbidrag. Jag kan inte se att samhället ska ställa upp med mer än de gör idag. Att skaffa barn är ett val och man bör vara säker på att man kan försöja sina barn även om man är, eller en dag blir ensamstående. Annars bör man avstå från att skaffa barn, de är ingen allmän rättighet. Precis så enkelt är det.
torsdag 5 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Fast precis så enkelt är det faktiskt inte. Visst jag håller med dig, men ingen männsika kan förutspå sin egen framtid och även om man kanske hade det bra ställt då man fick barnet så kanske situationen ser helt annorlunda ut några år senare.
"Att skaffa barn är ett val och man bör vara säker på att man kan försöja sina barn även om man är, eller en dag blir ensamstående. Annars bör man avstå från att skaffa barn, de är ingen allmän rättighet. Precis så enkelt är det"
Håller inte med dig! Man har givetvis ett ansvar som vuxen när man väljer att skaffa barn men man kan ju inte gardera sig för finanskriser, uppsägningar, sjukdom etc etc som kan driva ekonomin i botten. Och att avstå livets mening- barn- för att man inte har råd, det tror jag få människor med tickande avlingsklockor tänker! Barn är ingen rättighet men barn är inte heller något som bara de med god ekonomi "får" skaffa. Allt är inte pengar!
I en av aftonbladets artiklar (vet inte om det är den Tove länkar till men) skrev det att mamman hade 14.000 kr i månaden. Varav hennes hyra låg på 10.000 kr. Hur rättfärdigar hon det för sig själv (och sina barn)?
Lönerna är säkert annorlunda i Sthlm, men där jag bor är 14.000 kr ingen jättedålig inkomst på en heltidstjänst. (Inte jättebra heller, men den går absolut att leva på)!
Man måste ju försöka anpassa livet efter plånboken lite grann (som jag skrev i min blogg).
magda.nu och Viola
Självklart kan man inte förutse sin situation i framtiden, helt oförutsedda saker kan drabba en. Det jag menar är att man bör vara säker från början på att man klarar sig på en lön och att man har eller ganska snabbt kan spara ihop en buffert för att klara åtminstone lite oförutsedda händelser. Sen kan man såklart inte helgardera sig mot allt och självklart finns det många ensamstående som gör allt i deras makt för att stå på egna ben, säkert kämpar de långt mer än många andra.
Alltså finns det självklart de som är "värda" bidrag och som hamnat i en situation de inte på något sätt kunde undvika. Jag talar inte om dem utan om den troligen större andel som inte tänkte efter före och som heller inte kämpar sig blåa. Jag vet inte vilken andel som är störst så det tänker jag inte uttala mig om. Vi ska absolut hjälpa dem som behöver, oavsett anledning men jag tror att ett rätt stort gäng av ffa de unga, lågutbildade, ensamma mammorna inte hade behövt hamna i den situation de är i om de hade använt huvudet litegrann.
V-göt
Den artikel du talar om länkas det till i den jag länkar till. 10.000 är en ganska normal hyra för en 3:a-4:a i Sthlmsområdet och 14.000 anser jag vara en låg lön. Dessa grejer varierar säkert i olika landet. Grejen med just hon i artikeln är att hon är färdig jurist till sommaren och borde inte få några problem att försörja sig när hon väl får jobb. Tyckte således att hon var ett dåligt exempel men de ville väl illustrera skillnaderna mellan 80-talet och nu iom att hon var ensamstående mamma även på 80-talet...
Skicka en kommentar