Diagnoser på Facebook

1. Kedjestatussyndrom

2. Tagga folk i statusradenmani

3. Facebooktourettes - att ta lite för privata konversationer helt öppet

4. Checkinsjukan - ett sjukligt behov av att hela tiden tala om var man är. Drabbar huvudsakligen iPhoneanvändare.

5. Facebookmytomani - att alltid ha det så hääärligt med sin uuunderbara partner och fiiiina barn. Alternativt alltid sitta på Stureplan/SoFo och hinka Dompa/råsaftcentrifugerad juice med sina vackra vänner. (Symptom beroende på livssituation)

6. Facebookschizofreni - att gå ur Facebook och sedan komma tillbaka, gärna vid upprepade tillfällen (dessa personer har ofta många vänner som lider av Facebookmytomani)

7. Facerapesjuka - de drabbade är alltid unga och du vet aldrig om deras status är på allvar eller ej

8. Skriva roman i statusradenmani - de drabbade lider av bristande omvärldsanalys och tror att omgivningen finner intresse i att få veta varenda detalj om deras måndag (40-talister klart överrepresenterade)

9. Kärleksexhibitionsterna - måste snutta sin partner till allmän beskådan

10. Barnexhibitionisterna - har inget annat än barn att prata om (ses nästan uteslutande hos föräldrar, vanligast hos nyblivna sådana)

11. Karriärexhibitionisterna - vill mer än gärna berätta när det är dags för vinlunch, stekarpitch eller tjänsteresa

12. Motionsexhibitionisterna - redovisar noggrant hur långt de sprang/vilket pass de körde/hur tungt de lyfte (drabbar huvudsakligen iPhoneanvändare)

Som porr för en småbarnsmamma

Hela fredagens, halva lördagens och förra veckans söndag. Lugn. Kaffe. En hel timme en lördagmorgon. Det är så att jag blir religiös.

Det är häftigt att åka kollektivt

Idag har jag ägnat drygt 3,5 timmar åt att åka kollektivt. Eller ja, mest åt att vänta på att få åka kollektivt. Morgonen kändes som en blandning av en galen rockkonsert och nån typ av undantagstillstånd. Tågen var helt överfulla, folk klämdes i rulltrappor och drog i pendeltågets nödbroms i ren panik. Samtidigt har jag aldrig varit med om att massor av svenskar pratar med varann helt spontant överallt. Eller att en hel vagn jublar och applåderar varje gång tåget lyckas lämna en station.

07.33 hann inte ens till 08.53 utan kom strax efter 09.00

Tog en morgonsemla när jag kom fram som plåster på såren

Extra härligt att efter dryga 2 timmars hemresa få hämta Stockholms finest

Toalettdykare

När vi kommer hem från dagis tvättar vi alltid händerna. Det här är vad som hände direkt efter handtvätten idag:

Incident 1: Jag hittar Nils vispandes med ena handen i toaletten

Incident 2: Jag stoppar Nils sekunden innan han stoppar toaborsten i munnen

Incident 3: När jag ska spola efter att ha kissat upptäcker jag Nils strumpa som simmar i toan

Incident 4: Jag hittar Nils ivrigt sugande på den hand han på nytt har vispat runt i toan med

Mellan varje incident gick det max ett par minuter, inklusive ny handtvätt. Sen kom jag på att man kan stänga badrumsdörren. Det revolutionerade hela eftermiddagen.

Det enda budordet

Jag skall inga andra stadsdelar hava jämte Kungsholmen

Om jag nu ska hållas gisslan i det här länet även fortsättningsvis så har jag en liten önskan: Låt mig få slippa lämna Kungsholmen. Eller låt mig åtminstone få slippa lämna innerstan. Det blir bara knas så fort jag gör det. Jag börjar fasiken undra om förorten känner på sig att jag inte vill vara där.

Det här med Facebook

Kommer det att bli en nummer 333? Spänningen är olidlig.

Jag kan liksom inte bestämma mig om jag ska vara en sån där person som har en miljard kompisar på Facebook varav jag knappt ens känner igen hälften på gatan eller om jag ska vara en sån där svår typ som bara vill ha folk jag verkligen, verkligen känner som vänner. Kan se fördelarna med båda varianterna men har ändå alltid vacklat mellan dem.

Hur resonerar du? Hur många kompisar har du på Fejan?

Ibland vet man att man lever

Barnen uppskattade verkligen McD-besöket

4 h sömn +

gyminstruktion med stans piggaste pensionär +

litet konditionspass +

några timmars uppsatsskrivning +

tidig dagishämtning av stans piggaste barn +

familjemiddag på McD

=

Krasch och godnatt

På gymet med Stig, 75 år

Innan gyminstruktionen i morse sa jag till Kalle att jag hoppades att instruktören inte skulle vara nån smal, utsövd snärta i 20-årsåldern. Då sa han att det såklart skulle vara en ung, snygg kille med jättemuskler. Pest eller kolera med andra ord.

Döm om min förvåning när jag möttes av Stig som var en ärtig pensionär i 75-årsåldern. Han var dessutom minst lika slängd i käften som jag så ibland missade jag instruktionen för att jag skrattade så mycket.

Det ska nog kunna bli en gymbiff av mig också. En gymbiff med stans högsta häck.

Det svåraste i min bloggkarriär

Den där rumpbilden från igår kan ha varit den största utmaningen hittills i min bloggkarriär. Att fota sin egen häck var inte alls lätt. Fast man får väl vara glad så länge den får plats i bild åtminstone.

Vad har varit svårast i din bloggkarriär?

Stjärten är skrämmande låg

Going down

Jag har ju alltid älskat att träna och har kört samma typer av pass år ut och år in. Helst samma ledare också.

Och samma träningskläder.

Nu har jag bestämt mig för att vidga mina vyer. Jag har till exempel redan rappat av två yogapass och imorgon bitti har jag bokat in en gyminstruktion. Att bli hypnotiserad av crosstrainern är väl bra men stjärten är fortfarande skrämmande låg.

Nu jävlar ska jag yoga och gymma upp stjärten till oanade höjder.

Är ni med? För ni har väl inte glömt de vetenskapliga rönen om hur mycket stjärten sjunker med åren?

Liten, tråkig måndag

Om förra måndagen var toppen med smaljeans och allt så var den här raka motsatsen. Satt inne hela dan och skrev en liten tråkig uppsats om hjärnan. Kvällen ägnades åt en liten tråkig powerwalk i snöblandat ösregn och världens längsta tråkigaste bostadsrättsföreningsmöte hemma hos oss. I samma sekund som grannarna masade sig iväg vaknade Nils med en misstänkt liten tråkig öroninflammation.

Nu ber jag till rättviseguden om en lång, härlig natt utan ett endaste litet avbrott. Prognosen (baserad på tidigare erfarenhet) säger dock att det nog inte blir riktigt så...

Morsa på stan

Nu ska jag gå och sova för jag är så himla trött. Jag kom hem klockan 5 i morse nämligen. Som pre-medelålders småbarnsmamma borde väl det vara värt en bragdguldsnominering va?

Veckans snackis på Kungsholmen

Det lär ju bli det här skarpa citatet ur lördagens Vårt Kungsholmen

När börjar medelåldern?

Det är en fråga jag har funderat över ett bra tag nu. Jag har Googlat men hittar inget regelverk kring detta. Min svärfar hävdar att medelåldern börjar vid 30 men det tycker jag är att ta i. Samtidigt känns 40 i senaste laget så jag har landat i att svaret borde vara 35. Det har inte känts helt bra för i så fall är det bara några år dit.

I morse kom äntligen en ljusning när jag läste en intervju med Johan Mjällby i DN:

Om DN anser att medelåldern börjar vid 40 så måste det väl stämma? Visst?

Extrapris

Varför heter det extrapris egentligen? Det låter ju om om det skulle vara extra dyrt, ett extra pris liksom. Dumt.

Skadestånd tack!

Varumärkesintrång borde väl kunna ge ett bra tillskott i kassan?

Fucking Stockholm

Ja tack!

Jag börjar ruttna på den här stan nu, har varit här för länge i ett svep. Det är inte nyttigt. Minns faktiskt inte när jag lämnade Stockholms län senast men det kan ha varit i somras.

Längtan efter att se nåt annat börjar bli så stark att jag inte längre drömmer om ställen som USA och Västindien. Numera låter orter som Sundsvall, Åmål och Säffle riktigt exotiska.

Vart drömmer du om att åka?

Hasse!!!

Onsdagskvällarna goes vanliga igen, snart är det säsongspremiär!

Rysk roulette?

Jag har omvärderat mina ideal, min stil och min tid en del de senaste åren. Men vågar jag färga håret hos Rinse frisörkedja i Flempan? Jag vet faktiskt inte. De klipper för 190. Det vågar jag.

Är det nån som har testat Rinse frisörkedja?

Eller som bara vill heja på eller kanske avråda?

Knäpp och insnöad deluxe

Jag är en riktig språknörd som älskar att fundera över språk och att lära mig nya ord. Iallafall om de är användbara, annars kan de stanna i SAOL eller var de nu kom från.

En mer enkelspårig del av ordnörderiet är att jag gärna snöar in på ord och uttryck. Ibland är jag insnöad länge och ibland är det en fas på bara ett par timmar.

Just nu funderar jag på hur det ska bli med deluxe. Var det en fas jag gick igenom igår kväll eller kan det bli en långkörare? Deluxe, deluxe, deluxe. Det låter dumt när man upprepar det, men det gör ju alla ord. Prova ditt eget namn till exempel så får du se hur snyggt det låter efter några rundor (kolla så ingen lyssnar först bara för då kanske de fattar att du är knäpp).