TV-kväll

GW var i sitt esse ikväll. Han fick in ett par rejäla femettor gällande sin egen förträfflighet och avslutade programmet gladare än jag någonsin sett honom. Vad matar de honom med nuförtiden?

Just nu diskuteras Bingolottos vara eller icke vara i "Debatt" med Stina Dubbelefternamn. Hade verkligen ingen aning om att tittartappet var ett stort samhällsproblem. Nu vet jag det.

Vad 17 står GW för förresten?

Smal, stressad, frisk och död?

Hur många varv ska "Uppdrag granskning" veva ICA Maxis köttfärsskandal? Nyhetstorka eller har de bara slut på idéer? Jag har massor av uppslag på lager åt dem annars. De verkar bara ha köttfärs på sitt lager. Svär att den är ompackad också.

I övrigt meddelar SVT att Stockholmarna stressar mest, är smalast och friskast men också har mest självmordstankar av alla svenskar. Norrlänningarna tränar mest men är ändå fetast. Skåningarna äter onyttigast mat och Göteborgarna äter mest bullar. Vad övriga gör verkar de inte veta.

Och så kan man inte lyssna på Tapper på Youtube längre på grund av SVT och deras himla rättigheter. Dumt.

Lovisa international

Lovisa har fått smaka sushi sen hon var sex månader (till mångas förfäran) och idag var det premiär för sushi till middag. Det är ingen tvekan om vem hon brås på och jag inser att vi går en dyr framtid till mötes.

Hon börjar ha en del fuffens för sig. Ikväll när vi tittade på "Pippe" på TV så ville hon absolut ge henne sin nalle och häromdagen fick hon bära ett kaffepaket på väg från affären. Plöstligt tappade hon paketet på gatan, plockade upp det och blåste på det som om det hade slagit sig. Söt!

En dag förra veckan när jag hämtade henne på dagis vinkade hon glatt och ropade "bye bye" när vi gick. Jag blev milt uttryckt förvånad. Snart fyller hon två, då höjer vi ribban till franska och italienska.

O

Obloggad, otränad, ostädat, oorganiserad. Ord som sammanfattar den senaste tiden. Har märkt att sen jag började jobba så kommer det då och då perioder när precis allt har en tendens att köra ihop sig samtidigt. Otrevligt.

Under de perioderna uppskattar jag mer än någonsin att ha världens bästa mamma så nära. Tänk att för bara några år sedan bodde hon i Frankrike, hundratals mil ifrån mig. Hade känts ohållbart idag.

Nu avslutar jag o-perioden för den här gången och blir mitt vanliga tränade, städade och organiserade jag! ;)

Mindre

Undrar ibland hur det är att bo i en småstad. Inte en halvstor typ Linköping eller Luleå utan i en riktigt liten stad, eller ort kanske det heter då. Föreställer mig att det är både mysigt och obehagligt men jag lär aldrig få veta.

Ledsen

Lovisa är oerhört pappig sedan snart ett år tillbaka. För det mesta är det ok, någon gång är det skönt men ibland blir jag ledsen. Ikväll var en sån kväll. Efter att ha fixat hela morgonen, lämnat på dagis, jobbat, hämtat på dagis, varit på en trevlig "playdatemiddag" hos Petra och Casper och slutligen gjort henne iordning för natten så såg jag fram emot en mysig stund med saga och godnatt. Men plötsligt är det bara pappa som gäller och jag blir utvisad ur hennes rum med ett "nä, mamma!".

En sån kväll när jag dessutom är riktigt trött då kan jag faktiskt inte hålla tårarna tillbaka helt.

Tappert lyssnat

Jag är helt insnöad på Tapper nu. Gick in på Youtube direkt efter att jag skrev förra inlägget och går nu in på femte lyssningen på raken, den är grym. Förstår bara inte det här med att jag kan snöa in så brutalt på en låt. Av de 1922 gånger Mauros "Kungsholmen" har spelats på Youtube är jag nog skyldig till hälften. Minst. Känner att det här med Tapper kan bli något liknande faktiskt.

Bild från expressen

Är det värt det?

Vet inte ens om det är värt att kommentera men för min del så kan äppelkäck-Diamond och äckel-Sjögren dra dit pepparn växer. Tillsammans. Tapper, E-type/Poodles och Velvet höll däremot bra klass alla tre. Men såhär blir det ju varje år.

Ball

Hellenius krossade Oldsberg i min tv-kamp vilket nog betyder att jag är lite med fortfarande. Alla balla fnyser nämligen när jag säger att jag gillar På Spåret.

Gillade Herrey bättre än Mat-Tina och står helt och fullt fast vid att Cissi och Rickard vinner. Säger till när jag ändrar mig. Annars kan Hellenius få köra hela showen själv, jag gillar honom.

Jag har tjatat lite om min viktminskning på sistone så jag får skylla mig själv att det har tjatats om det där bildbeviset. Försökte ta en riktig bild igår men såg fortfarande ut som brottar-Britta. Tog en nyss istället, omvänt grodperspektiv i tv-soffan. Temat är såna där bantingsbilder för mirakelkurer från postorderföretag men suddigare. Jeansen var alltså riktigt tighta vid köptillfället, används numera som mysbyxor.

Försvarar mig lite med att jag är mer vältränad nu så de knappa tio kilona ner går även hand i hand med en omfördelning från fett till muskler. Muskler väger ju som bekant mer än...

Fredagsproblem

Det är rätt knivigt på fredagkvällar numera. Jag vill se både Let's Dance och På Spåret och jag vill titta noga, inget zappande. Att spela in det ena är omöjligt på grund av tekniska problem. Repristider, förnuft och känsla brottas i kampen om vilket jag ska välja.

Igårkväll var vi på Singing in the rain på Oscars så jag missade Efterlyst. Det var iofs kul men jag gillar inte den typen av rutinbrott just på torsdagar.

Den här kvällen är än sålänge helt öppen.

Change of heart?

Har ju dissat Alex Schulman några gånger men han var faktiskt skitrolig i "Kvällsöppet" på 4:an nyss. Dessutom log han varmt och äkta. Snart börjar han väl knyppla. Inslaget handlade om en grej som jag tidigare har kritiserat honom för men jag byter till hans sida - ungdomars skriftspråk är hellöjligt. Jag gör härmed en dvärgpudel men tänker inte börja gilla honom förbehållslöst bara för det.

The small things in life

En sak jag är tacksam för är alla de gånger man inte kliver i hundskit. De gånger man gör det svär man sig ju blå. Om man istället försöker uppskatta varje gång man klarar sig så blir livet lite lättare.

Löka eller dö?

Senare i eftermiddag ska jag gå på ett intensivpass för första gången på länge. Gillar inte att löka när jag tränar men jag antar att det är så det får bli idag. Eller så dör jag.

Update 21.52
Jag lever tror jag. Glad och galen manlig ledare som körde jättehög musik jag aldrig hört tidigare. Mycket luftgitarrmoves och sjukt jobbigt. Svettades inne i öronen t.o.m. eller så rann det in helt enkelt. På slutet när jag stod framåtböjd och skulle rulla upp så brände jag ansiktet mot min egen kropp. Sant!

Ett pass att älska eller hata men jag kan inte bestämma mig.

Pulkaprinsessan

Världens sötaste och gladaste tjej! I övermorgon blir hon 22 månader och igår premiärkissade hon på pottan. Ordförrådet fylls på med nya ord varje dag och hon snackar massor. En del förstår man och en del förstår man inte. Nästan varje dag ser hon pulkan i vagnsförrådet och vill åka så nu när det äntligen var snö var vi snabba ut. (11.30 är tidigt för oss på söndagar)

Lovisa var hur tapper som helst, efter en hel del pulkaåkning och lek i parken skulle jag dra henne hem. Inleder med att få henne att ramla ur pulkan två ggr på raken varav hon hamnar med ansiktet nedåt under pulkan den ena gången och bara välter åt sidan gång nr två. Hon grinade till lite kort men repade sig direkt och ville åka mer. Hoppas ingen barnombudsman eller så såg mig bara...

Att sakna sin kakelugn

Att sakna några kvarter, en känsla, en stämning, en tid som aldrig kommer åter. En plats man lämnat men fortfarande älskar. En saknad som aldrig, aldrig kommer lämna mig ifred.

Hett byte?

Det var längesen nu men det hände ibland förr: Trött, nybliven mamma i amningskomaläge snattar av misstag pga ovana att lasta varorna i barnvagnen. Igår var det dags igen. Back to the crime scene - Konsum Rådhuset. Jag kommer ihåg att ta upp ostbågarna jag gömt under vagnen och jag betalar russinpaketet Lovisa äter ur. Men - jag glömmer mandarinerna hon nästan sitter på.

Storyn blir roligare när man läser vad Kajsa gjorde i torsdags.

Det är mandarinerna på bilden som har skrivit brevet

Morfar och Lovisa

Min mamma tar hand om Lovisa väldigt mycket. Hon hämtar på dagis oftare än vad vi gör och Lovisa sover hos henne flera gånger i månaden. Ovärderligt! Nu har pappa blivit lite sotis och bestämt sig för att kontra.

Förra tisdagen premiärhämtade han Lovisa på dagis och jag mötte dem i parken lite senare. Det var en kall dag med snålblåst och tunt snötäcke. Lovisa hade inga vantar, mössan var bak och fram och overallen hade åkt upp så de små nakna benen tittade fram. Vidare hade pappa glömt bananen och nappen på dagis men han hade kommit ihåg alla dörrkoder på första försöket. Behöver jag säga att han är revisor?

Idag var dagis stängt och Lovisa var hos pappa nästan hela dagen. Allt hade gått jättebra men när vi kom hem upptäckte jag att han hade satt blöjan bak och fram.

Jag är så glad, stolt och tacksam över att mina föräldrar ställer upp så mycket och vill finnas som en stor del av Lovisas liv. Att se hur mycket glädje hon ger dem och de ger henne värmer oerhört. Alltså spelar ingen av pappas små missar någon roll men det ska bli spännande att se vad han vänder på nästa gång.

Cissi vinner i år igen

Det vet jag ju inte men jag hoppas och tror det. Jag hejar på henne och Rickard och det är mest hennes förtjänst. Förra året höll jag på henne och Martin från start och det gick ju hela vägen. Det sjuka är att jag nästan blev lite kär i dem båda två under seriens gång, de verkade så roliga och mysiga. I år är jag bara kär i Cissi.

Bilden ovan är från expressen.se och gör att min kärlek minskar lite faktiskt.

Bitterfitta, 1 st à 59:-

Läser en bok som heter Bitterfittan. Hur det kommer sig är en lång historia men jag köpte den på Daglivs för ett tag sen. Slängde precis kvittot och där står: "Bitterfitta 1 st." Jag garvar på mig!

Vuxen men mindre

Det har varit en del snack om vuxenblivande i min omgivning på sistone. Jag har absolut blivit mer vuxen sen jag fick barn. Det kom smygande och är absolut på gott och ont. Är ju samma knäppgök inuti men i en version som känns både bättre och tristare på samma gång.

Även om jag är mer vuxen så är jag mindre nu. Har gått ner nästan 10 kg sedan jag vägde som mest. Igår provade jag ett par jeans jag köpte i somras men inte har använt. Jag började på fullaste allvar leta efter de "riktiga" jeansen eller den som bytt ut dem. De satt inte uppe. Även de fyra par jag köpte i New York i november är numera gränsfall i passformen.

Ska se om jag kan ordna fram bildbevis på viktnedgången ikväll. Om inte annat så kan tjockiskorten säkert hålla mig från att bli så stor igen!

Bajsfritt

Ordet "bajs"* finns inte i T9 ordlistan. Är inte det lite konstigt iaf? Min telefon har haft akut minnesförlust i drygt ett år så den kommer heller inte ihåg ord man lägger till. De tre ord jag saknar mest är nog "hojta", "sushi" och "bajs". Oftast inte på samma gång dock.

* Som småbarnsmamma är det ett relevant ord att ha i ordlistan