IKEA vs. Tove, 2-1

Laddade och tända på väg mot entrén

Vet inte hur jag tänkte men jag tror att det var något i stil med sol och sista helgen före löning=lite folk. Jag hade rätt om solen och lönen men fel om folkmängden.

IKEA-Tove, 1-0

Beklämmande många av mina medshoppare var feta, hade feta barn och såg allmänt trashiga ut. Trodde det var ett tvärsnitt av befolkningen som handlade på IKEA. Hoppas nu innerligt att jag hade fel för om det är sådär svenskarna ser ut så är vi ute på jävligt hal is. Egentligen vet jag ju via skolan att isen är precis så hal. Det blir bara så obehagligt när statistik förvandlas till verklighet.

Som vanligt så fanns inte det vi åkte till IKEA i SKHLMN för, det kommer in imorgon. Detta informeras man inte om förrän man kommer till det j-a tagsjälvlagret. I en fungerande butik skulle detta meddelas redan på den avdelning där möbeln visas så att man slipper vandra lycklig genom resten av varuhuset och plocka på sig en massa jox. På lagret tänker man att man ska lämna joxet och skita på hela IKEA men det slutar med att man larvar hem 1000 kronor fattigare och 14 kilo jox rikare. 

IKEA-Tove, 2-0

Upplevelserna i kassan piggade dock upp. Vi ställde oss i blippasjälvkön. Bakom oss stod Peggy och Al Bundy och pratade ämerikänska och jag snattade en prydnadskudde värd 79 pix mitt framför ögonen på två blippkontrollanter. In your face IKEA!

IKEA-Tove, 2-1

Jag lovar, redan imorgon...

Sushi först, ligga sen

Observera att detta inlägg inte har något alls att göra med det föregående.

Tips: ligg inte först och ät sushi sen för då tycker man lätt att sushin luktar lite fishy så att säga. Ät sushi först, ligg sen. Ok?

Ingen hårdcity utan sushi

Jag har sagt det förut och jag kommer att säga det igen. Den dagen man kan få tag i sushi efter klockan 21.00 en söndag, då är Stockholm en riktig storstad. Än så länge får vi nöja oss med ett wannabeepitet. För mig är detta ett reelt problem. Kalle spelar ofta match till 21 på söndagar och jag tycker att det är perfekt att han plockar upp sushi till mig på väg hem. Är dock rätt säker på att han uppskattar Stockholms wannabestatus.

Om någon vet ett bra sushihak som har öppet efter 21 en söndag så hojta.

Update typ tre min senare:

Har nu beställt en lax och avocado på Asahi, Fleminggatan 109. Öppet till 22 på söndagar. Räddare i nöden både för min och Stockholms del. Tyvärr är den inte så god så jag tror inte att den räknas faktiskt.

Jag tar på mig det här

Det här regnet alltså. Jag dödade en spindel igår. Den kröp i min behå så jag mosade den med mina gigantiska (läs: gravida) bröst. Precis en sån död skulle jag önska mig om jag hade varit spindel.

Only 17 weeks to go

Idag var jag på skivstång för första gången på länge. Klockren gravidträning, ingen hög puls, lätt att anpassa efter dagsform och perfekt för att bygga muskler och stabilitet i rygg och andra ställen som kommer att utsättas för ökad belastning vartefter magen blir större.

17 veckor kvar tills jag har slagit mitt "träningsrekord som gravid". Om det kommer fortsätta att kännas såhär bra blir det lätt som en plätt.

Bästa bästa

Bästa prylen på länge är vår bärbara DVD. Den är inte bara toppen på resor utan även hemma. Vi kan se på tv eller vuxenfilm* samtidigt som Lovisa kollar på barnfilm. Alla nöjda.

* Lovisas ord för vanlig film, inget annat

Hålla!

Jag får ofta sms som inleds med ordet "hålla" och ett utropstecken. Jag får en känsla av att avsändaren egentligen menar "hallå" men det är ju inget jag vet säkert. Själv har jag lagt till det spanska "hola" i min ordlista så att de jag sms:ar slipper förvirring. Det gäller att tänka steget längre ibland.

Sängsurfa vs. sängröka

Jag sängsurfar. Det är som att sängröka men lite mindre farligt. Om man bortser från brandrisken som är ungefär densamma för glödande cigarett mot madrass som för stekhet laptop mot IKEAs sommarduntäcke "haväng". 

Iallafall, det jag skulle säga är att det är mycket mysigare att sängsurfa än att sängröka. Nej, det var inte det jag skulle säga. Provar igen. Det är så mysigt att sängsurfa ackompanjerad av sin fina familjs regelbundna snusanden och bara känna hur mycket man älskar dem och hur skönt det ska bli att somna hos dem. Dessutom, snus=noll brandrisk.

Sängsurfa vs. sängröka, 1-0

Wakie pakie FL-lantisar

"Det som sägs på Familjeliv stannar på Familjeliv" är en önskan man ser relativt ofta i folks presentationer. Ibland med tillägget "vill inte höra skvallras om saker jag skrivit på forumet ute på stan" eller nåt ditåt. 

Jag blir förundrad och förskräckt: 

* Bor de i en sån håla att folk inte har nåt bättre för sig än att diskutera vad X skrev på FL häromsistens? 

* Fattar de inte att det är ett öppet forum på internet? Hela idén med internet är att söka, finna och dela med sig av information.

Nä hörrni, wakie pakie!

150 to go

"Bara" 150 dagar kvar. Tyckte att jag fixade den där räknaren nyss och då stog den på drygt 200 har jag för mig. Kanske lite tidigt att prata om upplopp men med den här takten så är vi snart där. Bra, för jag längtar efter dig Bebisen.

Blogg.se i maskopi med nazirörelsen?

Fick precis ordverifieringen "Heil adolt" på blogg.se. Hur det känns? Tja, lite mysko kanske.

MILF goes TILF

I am turning into a tant. Jag gillar tidningen Amelia. Jag gillar Svenskt Tenn. Jag gillar kvällste och att läsa en god bok i sängen. Jag gillar antikviteter. Jag är intresserad av pelargoner. Jag funderar på sticklingar och fröodlingar. Jag väljer familjen framför krogen. Jag väljer sallad på lunchrestaurangen. Jag tycker att det är avkopplande på landet. Jag längtar till rivieran. Jag blir mer och mer lik mina föräldrar.

Snart börjar jag nog med läppstift och stickning också.

Total förvirring

Lovisa cyklar runt på sin springcykel och hojtar "Heja AVK, heja Jugåden, Heja Kamlar, yes, yes, yes!" Inte lätt att växa upp i ett månglagtillhörighetshem antar jag.

Fortfarande inte kära premeranter

Nej, kära prenumerant. Ditt kundnummer är varken vårt organisationsnummer, Plusgironummer eller fakturans OCR-nummer. Det kommer det heller aldrig att bli så ni kan sluta fråga nu.

Röker spindlar mycket?

Hört på förlaget:
"Han röker som en borstspindel"

Allas Georgios

Varför heter ungefär hälften av alla hotell och 3/4 av alla charterorter i Grekland något med Georgio/Georgos/Gordos?

Himla prenumeranter

Klämdag på tidningsförlaget. Telefonen är stendöd sånär som på en aldrig sinande ström av prenumeranter. Har de inte klämdag? Vad vill de mig? Jag blir så trött.

Spärrar som passar mina spärrar

De "nya" tunnelbanespärrarna passar mig perfekt, de där som har genomskinliga dörrar som glider upp automatiskt. De gamla vändkorsen är inte nice, man måste ju trycka nån del av sin rena kropp mot dem. Tänk vad många snuskon som har tryckt sig mot dem före dig.

I övrigt hade jag ingen vidare tur med t-banan i morse. Skulle spara tid och åka en station men det straffade sig. Precis efter att jag trots snygg rusch missade tåget insåg jag att blåa linjen gick med tiominuterstrafik, att jag fått ett tuggummi under dojan och att högtalarrösten hade hakat upp sig. De följande tio minutrarna tillbringade jag med att pilla tuggummi och lyssna på en metallisk röst som hela tiden upprepade "linje 11 mot Akalla, sex vagnar". En underbar start på dagen.

Hej, hej!

Man ska inte ropa hej innan man är över ån, I know. Men - jag har lätt kommit halvvägs så om jag drunknar nu gör jag det glad. CSN pyntade ut mina extra bidragspengar på två röda, till midsommar är det Skatteverkets tur att bidra till min försörjning och nu har jag banne mig Försäkringskassan på kroken också.

Det verkar som om min föräldrapenning kan komma att baseras på lönen från tidningsförlaget. Jag hade ju väntat mig lägsta ersättningen och hade därmed inte tänkt ta ut några föräldradagar alls.

Två grejer bara innan jag skrattar vidare hela vägen till min lilla bidragsbank:
1. Känns inte ordet "föräldrapenning" väldigt förlegat?
2. Bidrag, Försäkringskassan, Skatteverket och CSN är ord som jag varken tror eller vill kommer bli vanligt förekommande på den här bloggen. Generellt vill jag ha så lite med staten att göra som det bara går.

Arlandatårar då och nu

Mitt gräsänkeliv är slut. Kalle är hemma. Alla är glada. Han hade verkligen inte hellre stannat på rivieran. Usch och fy för det tyckte han. Ungefär så.

Jag har bara hämtat honom på Arlanda två gånger. Uplägget har varierat men jag har varit gravid vid båda tillfällena. Första gången satt jag hemma i novembermörkret och väntade Lovisa medan Kalle backpackade i Thailand en månad. När vi möttes på Arlanda hade jag blivit tjock på riktigt och han hade rakat av sig håret för första gången. (Håret på huvudet alltså.) Sen åkte vi hem till vår 1800-talstvåa i innerstan och myste sådär som bara nuttiputtiga, barnlösa par kan.

Den här gången satt jag hemma i majsolen och väntade Bebisen medan Kalle lajade runt på franska rivieran en vecka. När vi möttes på Arlanda hade jag kanske blivit aningen tjockare, han var lika hårlös som alltid och det var Lovisa som stal showen. Sen åkte vi hem till vår funkisfyra i ungefärinnerstaden och myste så som bara barnfamiljer kan. (Dvs åt pizza framför tv:n.)

Gemensamt för de båda Arlandahämtningarna är att jag var så glad att jag hade tårar i ögonen på vägen dit båda gångerna. För att jag är så kär i killen jag hämtade och för att jag är glad att han är hemma igen.

Diamantbebis i fågeldress

Vi kommer att veta i förväg vilket datum vår bebis kommer födas. Vi kan vi även ta reda på kön och ungefärlig vikt om vi skulle vilja. Tack vare Milla och en amerikansk site så vet jag också hur h*n kommer att se ut. Undrar om bebisen har nån överraskning alls att bjuda på när den kommer? En flarra Gula Änkan eller lite diamanter kan man ju alltid hoppas på. Skippar den bara fågeldressen så duger det bra så.

Sessa? Cessna? Messerschmidter?

Nej, det stavas fortfarande inte princessa. Kan ni tänka er?

Linda Rosing, jag och våra barnvagnar

Linda Rosing är tydligen gravid. Då kan ju hon och jag dra barnvagn ihop i höst. Vad mysigt det ska bli!

Ibland känner jag mig så himla ung

När jag ser sådana här rubriker är just ett sånt tillfälle

Oh baby baby

Det har klagats från flera håll på att jag inte skriver om graviditeten. Det finns flera orsaker till det: 

* Jag har känt att annat faktiskt är intressantare. Gravidbloggare finns det gott om och jag har inte haft något att tillägga. 

* Graviditeten har hittills känts ganska privat, det är först nu när magen har börjat synas som den känns lite mer offentlig.

* Jag vill vänta med att planera och längta alltför mycket till efter rutinultraljudet på måndag. Är egentligen inte orolig, allt såg bra ut på nupptestet i april men ändå.

Men vänta ni bara, efter den 25 maj kommer detta förvandlas till en gravidblogg där jag kommer vältra mig i slemproppar, avföring under förlossning, snittade fettlager, avslag och mekonium. Det kommer ni gilla va?

Urban exploring Beckomberga

"Skärp dig, annars hamnar du på Beckis!"  

Ett vanligt uttalande bland Stockholmsbarn när jag växte upp. Jag visste inte till en början vad Beckis var men att det var något dåligt var ställt utom all tvivel. Nu står Beckomberga mentalsjukhus och förfaller medan en ny stadsdel växer fram runt de gamla sjukhusbyggnaderna. Mitt intresse för Beckis väcktes ordentligt för nån månad sen när jag köpte en grej av en familj som bodde i ett nybyggt hus precis bredvid sjukhuset.

I söndags finkammade vi området så väl det gick för en lekplatssugen treåring och en vid ett par tillfällen aningen harig morsa. Flera frågor uppstod och jag lämnade Beckis ännu mer vetgirig än vad jag var när vi kom dit.

Den första och största frågan är hur jag tar mig in? På nätet finns massor av foton och mer eller mindre suspekta filmer som tagits inne i främst intagningsbyggnaden. Jag har förstått att man kan få tillgång till en del andra byggnader för seriösa filminspelningar och att man alltså på vissa ställen kan bryta sig in för mindre seriösa diton. Inget av alternativen känns aktuella för mig. En privat, guidad visning är mer min grej.

Den andra frågan är hur fan man kan bygga mängder av nya bostäder runt något som är så monumentalt, nedgånget och bitvis läskigt? Varför tog man inte hand om sjukhusområdet innan man började bygga? Jag vet att det är olika intressen och aktörer som äger respektive bygger men stället har stått tomt i 14 år nu. Det ryktas att det ska bli bostäder även i själva sjukhuset. Mysigt värre. Visserligen gjorde man framgångsrikt samma sak i Långbro i Älvsjö men ändå.

Den tredje frågan är varför Landstinget har låtit Beckis tidvis stå öppet och relativt obevakat? Här har jag en elak konspirationsteori. Det var praktiskt att ge dem man kickade ut från psykiatrin och andra mer eller mindre hemlösa tak över huvudet helt gratis. När husen började bli så nedgångna och vandaliserade att det kunde vara farligt att vistas därinne så låstes och larmades rubbet. Fönster spikades för och vaktbolag fick börja patrullera området regelbundet. Det var säkert inte så men jag kan inte låta bli att tänka tanken.

Det finns mycket info, bilder och filmer om Beckis att hitta på nätet. För den som är intresserad är det bara att sätta igång att Googla och Youtuba.

Självklart var det en väldigt "light" form av urban exploring Lovisa och jag ägnade oss åt i söndags. Jag har dock bestämt mig för att jag ska ta mig in på Beckis, bara nån kan lova att jag kommer ut igen så. Hoppas återkomma i ämnet.

 

Flygbild från invigningsåret 1935. Intagningsbyggnaden längst ned till vänster, administrationsbyggnaden i mitten längst fram av de fyra stora byggnaderna borterst i bild. Stora mans till vänster av de fyra, stora kvinns till höger och ekonomibyggnaden längst bort.

Foto: Stockholms stadsmuseum

 

Bland glassplitter och övervintrade psykopater

Bilder från söndagens utflykt till Beckomberga mentalsjukhus i Bromma. Tyvärr befinner sig kameran på rivieran så alla är tagna med mobilen.

Huvudentrén till administrationsbyggnaden. Skylten med årtal för invigning etc är rätt övervuxen. Nu är huset tomt men bl.a. Manpower har haft kontor här efter att sjukhuset stängde.

I delar av den före detta kvinnobyggnaden, "Stora kvinns" bedrivs idag äldrevård

Glasspaus innan utforskandet började

Samlingshuset är den gröna byggnaden i mitten. Här hade man filmvisningar, Gudstjänster och annat.

Damm utanför administrationsbyggnaden

Intagningsbyggnaden, idag helt vandaliserad men fram till för några år sedan relativt välbevarad. På baksidan av huset ligger förskolan "Kastanjelunden". Säkert en bra förskola men jag är glad att mitt barn inte går där. Intagningsbyggnaden bär spår av diverse märkliga verksamheter.

Baksidan av intagningsbyggnaden, förskolan ligger några meter härifrån. När vi försökte ta oss runt till framsidan tittade jag ner och upptäckte att vi vadade i glassplitter för att i nästa sekund stirra en knarkare/övervintrad psykopat i de rödsprängda ögonen. Först hade jag tänkt att det var tur att Kalle, mamma och pappa inte visste vad vi höll på med. Plötsligt tyckte jag att det var synd.

Utslussningsbaracker (?), troligen byggda på 80-talet, idag i princip obebodda sånär som på några halvmysko invånare (?) i ett av husen. Förfallet och vandaliseringen låg i startgroparna.

Skulle inte tro det...

Den är nog long gone med tanke på klientelet i området

Bänk som sett sina bästa dagar, detsamma gäller ju intagningsbyggnaden i bakgrunden

Är glad att mitt barn inte är ett av de 500 som korsar just den vägen dagligen

Avstängd fontän utanför administrationsbyggnaden

Vad är skillnaden mot dagens psykvård?

Samlingshuset som ligger omringat av manshuset, kvinnohuset, administrationsbyggnaden och ekonomibyggnaden. Parken mellan husen är i bra skick, den har staden skött under alla år. Under sjukhusperioden var det patienterna som skötte den som en sorts rehabilitering.

En av entréerna till "Stora mans" minner om svunna tider men detta var den enda ursprungliga skylt som syntes utåt. Huset är idag tomt och verkar vara ytterst lite vandaliserat. Det används bl.a. för filminspelningar, modereportage och dylikt.

Ekonomibyggnaden innehöll bland annat kök och har under senare år delvis använts av den intilliggande skolan

Schack matt

Stora mans sett från vägen, de ursprungliga spröjsade 30-talsfönstrena är kallblodigt utbytta nån gång på 60/70-talet

Stora mans från vägen igen

Paviljong/soltält till Stora mans

Tvättrum i Stora mans. Tyvärr speglar det sig för mkt men motsägelsefullt nog så stod det "Cecilia"och "Gunnel" på handdukskrokarna, det var kanske personalens tvättrum?

Tog denna mest för att jag satt på exakt en sådan stol som den som står på balkongen på tjejmiddagen i helgen. Börjar ju undra var mina vänner får sina stolar ifrån...

Det är fint att bo i Stockholm*

Åt ju middag hos grannarna i söndags. De har nyligen kommit hem efter några månader i Nya Zealand och beskrev hur lätt livet var där. Villa med trädgård och ändå fanns allt de behövde inom några minuters radie. Erfarenheten hade gjort att de funderade på att eventuellt flytta till en mindre stad i framtiden. Ingen av dem är från Stockholm.

Jag skulle ju aldrig flytta härifrån. Varken till en mindre stad eller ett annat land men nog är det en rätt absurd livssituation många utsätter sig för genom att bo här. Man får en fyra för samma pris som ett slott, en etta för samma pris som en stor familjevilla eller ett radhus för samma pris som en väl fungerande bondgård i någon annan del av landet. Storhandla gör man genom att ta bilen en mil utanför stan eller att släpa påsar på överfulla innerstadsbussar. De flesta känner ingen av sina grannar och många pendlar en-två timmar om dagen för att ta sig till och från jobbet.

Jag känner mig väldigt lyckligt lottad. Förutom en fin familj så har jag också en fin lägenhet med toppenläge. Min mamma bor några kvarter bort och pappa och svärföräldrarna bor också i innerstan. Vi jobbar båda på Kungsholmen och min skola ligger hyfsat nära den med. Lovisa går på ett underbart dagis och även om flera fina grannar ska flytta snart så känner jag dem jag har just nu. Mina närmaste kompisar bor kvar i innerstan och infrastrukturen här är så mycket mysigare än ett dött centrum och stormarknader vid infarten så som jag har fått för mig att det ser ut i många småstäder.

Jag tycker att vi trots allt har lyckats skapa en liten, trygg plats mitt i den stora staden. Jag flytt int!

* Rubriken kan ju tolkas som man vill

Sug lilla vän

Jag tror inte mina ögon. Dikten nedan är senaste inlägget på Amningshjälpens blogg. Rubrik: "Sug lilla vän". Ska man skratta eller gråta? 

"Sug

lilla vän

sug

släpp inte taget

utan bara sug

jag känner att det är bra

sug genom natten

så sover vi bättre

sug hela dan

så trivs vi ihop

sug när du är ledsen

sug när du är glad

sug lilla vän

det får oss att må bra

sug så det sprutar

det måste va bra

sug när du är hungrig

var eviga dag

sug när du är mätt

det tror jag du ska

jag känner det på mig

att suga är bra"

Bye bye Djurgården

Det är så skönt, det är så rättvist, det är så vackert att vinna det 100:e derbyt mot lillebrorsan med ett skott från 36 meter. Det är Ivan Obolo. Det är en underbar kväll.

Enda molnet på min AIK-himmel är det där med att jag ju bävar för att det är hejdå Obolo efter sommaruppehållet. Men det har jag ju surat om förut så nu är vi bara jävligt glada istället!

Bye bye Djurgården, ha en fin säsong i Superettannästa år!

Vårdslösa Vera vs. taktiska Tove

Hittade det här testet hos Milla. Inte tusan är jag vårdslös, bara helt fri från nojor när det gäller mitt barn. Om man bortser från att luta nytvättat hår mot snuskiga bussäten och andra ytor i offentliga miljöer då. Även jag har en gräns.

Bebisröst

Rösta gärna på om du tror att jag väntar en pojke eller flicka. Omröstningen finns i högermarginalen.

Derby om 15

Intervju med Mutumba i dagens City

Summing up

Bara några avslutande tankar om det lilla "bråk" som uppstod här på bloggen för några dagar sedan. Dels så trodde jag ju inte initialt att människor som ogillar mig läser min blogg och dels var jag noga med att inte lämna ut någon, beskrivningen passar in på de flesta. De två som har lämnat negativa kommentarer är däremot inte sena att tala om hur illa omtyckt, ful och jobbig jag är. Jag är en stark person som dessutom är hög på graviditetshormoner så jag tål att höra sådant. Någon annan hade kanske blivit väldigt ledsen. Kan vara bra att veta.

Även om jag inte vill hänga ut någon så har jag hela tiden varit öppen med att det är jag som tycker såhär. Kommentatorerna däremot är anonyma. Troligen är de inga vana bloggare/bloggläsare eller snarare så är de bara jävligt fega. De eller den av dem som ändå vågar stå för att de ogillar mig kan prata med mig i skolan imorgon och förklara ett par saker, t.ex. de där felaktiga åsikterna jag tydligen har i detta åsiktsfrihetens land. 

En rolig grej är att de påpekar att "ingen" är intresserad av att läsa min blogg. Det är bara det att de själva har varit inne flera gånger sedan dess. Tämligen skrattretande precis som deras fejs när jag kom på dem i datasalen och ja, hela historien faktiskt. Tack för flera skratt tjejer!

Sommaren är räddad!

Grymt gott!

Supermorsan?

Kalle är på rivieran och mamma är i New York. Först tyckte jag att det var himla otajmat men sen kom jag på att det skulle bli rätt kul att leka singemorsa för en vecka. Vi skulle äta nyttig mat, göra roliga mamma/dotteraktiviteter och ha ett välstädat hem. Klara oss själva helt enkelt.

Fram till i eftermiddags gick det ruggigt bra. Visst har laxen och avocadon varvats med en och annan ketchupklatt och visst har vi kollat på film istället för att gå på Konstfacks vårutställning men ändå. Hittills har vi varit på Dalarö, på tjejmiddag med schlager och på brf-möte. Idag har vi varit på lek- och snokutflykt till Beckomberga, ett nedlagt mentalsjukhus i Bromma. Det är ju en typisk mor/dotteraktivitet en solig söndag.

På väg hem från Beckis kände jag mig i princip oövervinnerlig. Okej att vi hade sovit till 11.30 och inte ätit nån lunch men vi var på toppenhumör och på väg från en utflykt jag hade velat göra länge. Dessutom var vi i tid till brf-mötet. Mitt liv som singelmorsa gick som på räls.

Det första som hände när vi kom hem var att altandörren gick i baklås. På utsidan fanns vi, på insidan fanns nycklar, mobil, mat, ytterkläder och annat som hade varit bra att ha just då.

Brf-mötet avlöpte med att jag mest funderade över hur tusan jag skulle lösa det hela medan Lovisa glatt ovetandes om problemet lekte med granntjejerna. Pappa har våra nycklar hemma hos sig men jag visste att han var onåbar på hela eftermiddagen och kvällen. Dessutom hade jag ju mina nycklar hem till honom inne hos oss. Bryta upp dörren, krossa ett fönster och andra liknande idéer for genom huvudet.

Det hela löste sig med att vi fick en jättegod middag hos grannarna medan min bonusmamma räddade oss genom att åka från Enebyberg hem till pappa och hämta våra nycklar. Hon kom för sent till en middag på kuppen. När hon ringde på hemma hos grannarna med nycklarna i högsta hugg blev jag tårögd.

Hade jag kunnat så hade jag tagit mitt livs fetaste gin och tonic nu. Suparmorsan.

Är det nån som har ett Vi-kort att låna ut?

Haägen-Dasz kostar 14,90 på Matpressen för poängkortskunder.

zzz

Nu sov vi sådär länge igen. Underbara unge.

Är du prenumerationsmissbrukare?

Jag heter Tove och jag är prenumerationsmissbrukare. Mitt missbruk är väl utvecklat, har tappat räkningen men tror att jag har åtta eller nio tidningar nu. Två är förlagets egna så det är tveksamt om de räknas men jag passerar gränsen för missbruk även utan dem.

Anledningen till missbruket är såklart prenumerationsgåvorna. De blir bättre och bättre hela tiden och det är nog därför det har gått såhär långt. Igår kom en faktura från Vecko-Revyn. Jag minns inte ens vad man skulle få för gåva med den. Plus att Vecko-Revyn är värsta fjortistidningen. Hallå lixom.

Eftersom jag är i branschen så vet jag hur förlagen funkar och jag är noga med att avbeställa så fort det bara går. Jag har hittills aldrig fått en enda tidning utöver de som ingått i erbjudandet.

Nedan kan du göra mitt enkla test för att se om du befinner dig i riskzonen eller redan har ett utvecklat missbruk.

Hur många tidningar (magasin) prenumererar du på?
A. 0-2
B. 3-4
C. 5 eller fler

Resultat:
A=bruk, du är helt normal
B=riskbruk, passa dig jävligt noga
C=missbruk, du är redan körd

Pengar framför kärlek

De håller på att bygga ett nytt kvarter vid Fridhemsplan, kvarteret Snöflingan. När man kör förbi finns en skylt med texten "Kör långsamt, min sambo jobar här. Jag klarar mig inte på en lön". Nähä, men sambon skiter h*n i eller?

Toves tekniska

Jag har varit internetlös i ett knappt dygn men jag lever faktiskt ändå. Nu funkar det men bara i gästrummet. Bättre än inget men jag tänker inte ge mig förrän det funkar överallt.

Ett värdigt avslut?

Jag har länge undrat var rättsmedicinska avdelningen på KI ligger. Den syns ofta i deckare, "Efterlyst" och andra tv-grejer. Nu vet jag.

Igår när vi passerade området kom en stor lastbil körandes från bårhuset. På bilen stod det "I retur för framtiden" och där bak låg fullt med välfyllda svarta sopsäckar. Ett värdigt avslut?

Brain vs. luck

Klarade hemtentan från helvetet. Konstaterar återigen att min "minsta möjliga insats" pluggmetod funkar riktigt bra. Har klarat mig för många gånger nu för att det ska vara tur. Måste vara begåvning helt enkelt.

Jag är så störd

Några av tjejerna i min klass är verkligen gulliga. När jag kom in i datasalen satt fyra av dem runt en dator där min blogg var uppe. De konstaterade att jag är "så störd". När de såg att jag kom in rodnade de, stängde fönstret och drog som en avlöning allihopa. 

En gissning är att det har att göra med ett blogginlägg jag skrev för några månader sedan som handlade om en tjej i min klass. Det gick dock inte att förstå vem det var och det behöver ju inte ha varit någon av de fyra.

Jag funderade på att kommentera det inträffade men orkar inte bråka. Tycker att de kunde ha ryggrad nog att prata med mig istället för att agera skvallerkärringar i datasalen. Hur som helst så tycker jag mest att det var roligt. Kul att de lägger energi på att prata om mig och läsa min blogg trots att de ogillar mig. Jag vet att åtminstone en av er läser så det känns bra att meddela att ni såg extremt ertappade ut när jag kom in, obetalbara ansiktsuttryck!

Jag är så snygg

Jag tror jag strålar sådär som man brukar säga att gravida gör i andra trimestern. Vecka 18 imorgon och jag mår hur bra som helst. Håret blir aldrig skitigt, hyn är bra, jag känner mig stark och smal. Det senare är svårt att förklara men kan hänga ihop med att jag inte gått upp ett gram. Magen är ju större än annars så troligen har jag gått ner på andra ställen.

Rent allmänt känner jag mig snygg, en skön känsla onekligen. Om ett halvår är det dessutom andra bullar, det vet jag. Så sunkig som veckan efter att Lovisa föddes har jag nog aldrig känt mig. Well, det blir sen - jag njuter nu!

Har försökt fota strålandet men som vanligt gör bilderna mig inte rättvisa. Fel på kameran alltså.

Trendig second hand helt gratis

Lovisas nya sommarfavo om jag får bestämma

Svärfar ska flytta och har rotat fram gamla barnkläder. Känns stabilt att sambon gled omkring i hemmasydd lila sammetsjacka med trumpetärm som barn. 

Hittade också den finaste tunikan i världshistorien, se bilderna. 

Skitnödigt II

Igår hände en annan kul grej: Jag var på Mornington och käkade brunch med mina kompisar. Några måste gå på toa. En tjej går i förväg. När vi kommer in i rummet utanför toaletterna hojtar jag "Ulla-Bella, är du här?" varpå hon svarar ja. 

En annan kompis går in på toan bredvid och jag väntar på min tur. En äldre dam och en ung tjej kommer in och sällar sig till kön. Då hör jag hur "Ulla-Bella" frenetiskt trycker på spolknappen, fortare och fortare tills hon uppgivet hojtar; "fan, det går inte att spola och jag har skitit massor". Jag, kompisen på toan bredvid och den unga tjejen i kön bryter ihop av skratt. Jag meddelar "Ulla-Bella" att det nu är andra människor utanför. 

Efter en stund kommer hon ut med huvudet högt och säger att hon minsann inte skäms ett dugg men att hon inte rekommenderar nån att gå in efter henne. När vi kommer ut i restaurangen sjunker hon ihop och erkänner att det var aspinsamt men att hon försökte låtsas som det regnade. Helt rätt agerat!

Även om gårdagens incident var kul så slår inget den här. Du måste läsa!

(Nej, det är inte jag som råkar ut för alla dessa bajsincidenter, mina egna håller jag för mig själv.)

I Katrin Zytomierskas trosor

Igår hände det en kul grej: stod på NK och luktade på olika parfymer från märket Clean. Sa till mamma att jag tycker att "Warm Cotton" luktar lite toarengöring varpå Katrin Zytomierska vänder sig mot mig och skrattar. Hon berättade samtidigt att hon sprayar sina trosor med den. Undrar om det är tvättmedlet eller nåt annat som luktar illa där nere?

Tycker Katrin verkar rätt rolig faktiskt.

Ung mamma - status eller white trash?

Såg precis "Dokument inifrån" som bl.a. handlade om att vi väntar för länge med att skaffa barn. Det ansågs vara låg status att vara ung mamma för då har man inte valt själv. Man har heller inte utbildat sig, gjort karriär och självförverkligat sig.

Utbilda mig både har jag gjort och gör jag. Sammanlagt kommer jag ha läst lika länge som en läkare. Karriär väntar jag gärna med tills barnen är större, tror det passar alla bättre då. Självförverkliga mig gör jag varje dag, både på egen hand och med min fina familj.

Jag anser mig dessutom ha hög status som "ung" mamma. Jag valde medvetet att föda mitt första barn när jag var 25 vilket gör att jag hör till en minoritet i Stockholms innerstad. Det ser jag som något exklusivt snarare än något udda. Jag sätter också ett värde i att vara en ung, fräsch morsa som kontrast till de jag dagligen ser på stan. De där som man undrar över om det är mamma eller mormor som är ute och rullar vagn.

Letade efter en bild som symboliserade hur ung och fräsch jag är/var men hittade den här sköna bildserien från rivieran -07:

 Torr i munnen?

 Är det nåt där på botten tro?

 Phu, det fanns lite kvar!

Cashen rullar in som dom ska nu

Kanske har jag inte ekonomiskt oflyt ändå. CSN verkar villiga att betala ut tilläggsbidraget retroaktivt och tidningsförlaget kanske löser min sysselsättning i väntan på bebisen. Lön ger de mig också.

Det är tungt när...

...ens 3-åriga dotter är bättre på fotboll än man själv. Hon har ett sjuhelvetes tillslag och får till spikraka, hyfsat hårda skott. Hon prickar mål klart oftare än jag. Fortsätter det i den här takten är bicykletas och överstegsfinter inte långt borta.

Gröna fingrar

IKEA 29,90

Julstjärnor brukar ju alltid dö långt innan julafton men den här typen lyckades jag ta livet av först nu och då ansträngde jag mig verkligen.

Årets kortaste dag

Vi vaknade 11.30 idag. Dagen blir väldigt kort då men ibland är det verkligen värt det. Lovisa har sovit 14 timmar och vi tio, skönt. Förutom att jag såklart hoppas att bebisen är frisk så önskar jag mig en till sjusovarunge. Inser att chansen är försvinnande liten men drömma går ju. För säkerhets skull gäller det att passa på att sova ordentligt de fem månader som återstår.

Obolo och Tjerna - opposites attract

AIK-Barcelona 1999, Nebo, Nordin och just det, Tjernström

AIK-BK Häcken 2-0, välbehövligt efter två raka förluster. Det stora orosmolnet på min AIK-himmel nu är om vi kan få behålla Obolo säsongen ut eller om han försvinner under sommaren. 

Det är väl inte konstigt att allsvenskan dräneras på bra spelare men det är väldigt tråkigt. Man borde glädjas över en bra spelare som Obolo men istället oroar man sig för att han ska försvinna. Vet inte om jag är pessimist eller bara realist men jag tror inte vi ser Obolo i AIK nästa år. Tyvärr.

Det lätt att glädjas över trogna slitvargar som Daniel Tjernström och önska att det fanns fler av dem men som klimatet ser ut så lär han vara ett unikum så länge han får vara kvar och kan ta en plats i AIK. Jag har alltid gillat Tjerna, när jag var yngre för att han var snygg, numera för att han är symboliserar den enda kontinuiteten i laget och självklart alltid för hans kämparmentalitet.

För övrigt borde Stahre mediatränas. Ett leende eller två har aldrig varit i vägen.

Blondinbella och feminismen

Läser en artikel i Fokus om Blondinbella. På frågan om hon är feminist blir svaret: "Nej, inte alls. Feminismen lär oss inte något positivt idag. Kvinnan är inte underordnad, hon har inte lägre lön och killar pratar inte mer än tjejer. Min generation lever inte i den verkligheten".

Visserligen är det magstarkt att uttala sig om en hel generation men citatet hade lika gärna kunnat komma från Tove 18 år. Jag vet inte vad som händer, om man resignerar eller bara helt enkelt inser hur världen ser ut men på tio år händer det en del. Det har jag ju konstaterat förut.

9 kronor torsk

Ekonomiskt sett så är det här inte min vecka. Blev blåst på 9 kronor på Pressbyrån i morse. Dilemma uppstår - gå tillbaka med kvittot och principklaga eller skita i det? Mitt softa jag och mitt ordentliga jag battlar.

Update 16.37
Är faktiskt bara 28 och ska försöka låta bli att bli kärring än på ett par år. Går inte tillbaka.

Provocerande datumfreak

Iom att jag är datumfreak så vill jag gärna få till ett så soft datum som möjligt för bebisens ankomst. Märker att det provocerar folk. Det verkar vara den här graviditetens motsvarighet till att jag förra gången ville ha snitt. Vad är det som är så störande? Någon ska bestämma datumet för mitt barns födsel. När jag nu har möjlighet att vara denna någon, varför inte ta chansen?

Kan tillägga att det delvis är samma människor som blir provocerade av min vilja till datumval som blev provocerade av min snittönskan sist.

Återigen, det är min kropp, mitt barn och min kalender. Så vitt jag vet iallafall.

9000 torsk på en vecka

För det mesta innebär körkort och bil frihet. Den här veckan har bil inneburit utgifter:

* Service 2000:-

* Besiktning 300:-

* Bromsbelägg fyra hjul 1700:-

=4000:-

Det är en sistaminuten till Mallis det. 

Ovanpå detta insåg jag igår att jag hade haft rätt till extra studiebidrag tack vare att jag har barn. Har sedan september missat 5000 kronor.

4000+5000=9000 kronor torsk.

Det är en sistaminuten till Mallis för hela familjen det. 

Hur det känns? 

- Jo tack, lite bittert.

Luktisar

En nackdel med att vara gravid är det brutalt bra luktsinnet. På tvärbanan idag satte det sig en oerhört svettluktande man till höger om mig. Jag tacklade det hela genom att halvt krypa in i min Metro (luktar mkt trycksvärta) och bara läsa vänstersidorna. På nästa station satte det sig en man med en stinkande andedräkt till vänster om mig. Vagnen var proppfull och paniken växte inom mig. Jag läste som om jag vore galet närsynt och höll andan större delen av resan.

Okända människors kroppslukter är verkligen inte kul.

Jag är tydligen gravid

Det är ju egentligen ingen nyhet. Ändå upplevde jag det så idag. Hade inte tränat på två veckor pga den där sjukan som aldrig gav sig. Idag kom jag äntligen iväg, sugen som tusan. Men - det kändes inte som vanligt. De flesta rörelser i sidled var obekväma, att ligga på mage var bara att glömma och generellt var det något som tog emot hela tiden. Något på mitten. Något som är rätt litet men som kändes desto mer.

Mitt mål är att träna längre än vad jag gjorde när jag väntade Lovisa. Då la jag ner i vecka 36 för att jag tappade lusten, fysiken var det inget problem med. Önskar innerligt att det trots allt kan bli likadant den här gången. 

Only 20 weeks to go...

Sexig mathandling

Jag undrar vem det är som bestämmer musiken som spelas på PrisXtra Fridhemsplan. Det känns aningen mysko att stå och handla bananer till tonerna av "Sexual Healing".

Bittra försvinnanden

Jag är så less på den där typen som uppenbarligen bor hos oss och äter upp mina saker. Ofta kläder. Sedan några veckor tillbaka har jag upptäckt att min puderrosa favorittunika och mina enda hyfsat snygga mammajeans är borta.

Jag går ju inte omkring på stan och tappar kläderna för det borde jag (eller nån annan) ha märkt. Alltså måste de vara här hemma. Har finkammat hela lägenheten X antal gånger utan framgång.

Tror jag måste ta och leta upp den där Saidasyrran nu faktiskt.

Det blir ett jävla drag på 1-årsdagen...

Jag kräks på alla präktiga morsor. Om de verkligen är så präktiga som de säger, hur fan står de ut med sig själva? De måste ha ett mycket enahanda liv.

Det ska födas vaginalt utan smärtlindring, det ska ammas i minst ett år, det ska inte drickas minsta droppe under amningsperioden, det ska inte tänkas på egna intressen/utseende, det ska samsovas och bäras i sjal, det ska inte ges några barnmatsburkar och det ska inte lämnas till nån barnvakt innan fem års ålder osv.

Kommentarer från min sida är överflödiga men det här gulliga uttalandet om alkohol illustrerar ganska bra vad jag menar: "Jag dricker inte alkohol under amningsperioden. Däremot skulle jag väl kunna tänka mig att ta en pralin med lite rom i tryffeln, eller en klick glass som är lätt smaksatt med punch, när sonen fyllt ett eller så."

Observera att glassen ska vara lätt smaksatt med punch. Ingen 6:a där inte.

Ful Mama-favorit

Och?

Skulle jag vilja köpa de fula brallorna från Polarn o. Pyret bara för att de är en "Mama favorit"? Jag bara undrar.

Tell the world

Maria kände att hon ville berätta för alla

Varför ställer man upp på ett kvällstidningslöp och berättar om att man nu är helt fri från sin underlivsklåda? För att man får massor av cash är väl det enda svaret. Men hur mycket pengar kan det röra sig om egentligen?

Provocerande snitt

Nysnittad (sover inte, spanar på L)

När jag väntade Lovisa och sa att jag helst ville föda med snitt så berättade alla för mig hur dumt det var och hur farligt snitt är för både mamma och barn. När jag nu väntar mitt andra barn och säger att det kommer att födas med snitt pga mitt trånga bäcken är det inte en käft som talar om för mig hur farligt det är.

Vad är det som är så provocerande med att föredra en snittförlossning? Om det vore den ekonomiska aspekten som störde folk så skulle jag kunna ta det men det är det sällan. Det är något annat. Jag är det på spåren men är fortfarande osäker.

I'm an addict

I många år nu har sushiproblemen förföljt mig:

Priset har alltid varit ett problem. Sushi gör mig fattigare. Ju mer pengar jag har, desto mer sushi äter jag.

Tillgängligheten har kraftigt förämrats sedan vi lämnade Kungsholmen. Förut bodde vi i vad jag tror är Sveriges främsta sushihood. Det fanns ett sushiställe i nästan varje kvarter.

Kvaliteten, egentligen hjälpte det inte att bo i de gyllene sushikvarteren för de flesta ställena var inte bra. Jag har under alla år pendlat mellan inställningarna "hellre halvkass sushi än ingen sushi" och "perfekt sushi, annars är jag hellre utan". Pendlingen går i cykler om några månader och just nu befinner jag mig i den kräsna fasen.

Min absoluta favoritrestaurang var under många år Roppongi. Efter diverse ägarbyten har dock kvaliteten börjat svaja betänkligt. Efter varje besvikelse tänker jag "aldrig mer Roppongi" men ändå går jag tillbaka för att antingen bli lycklig eller grymt besviken.

Den bästa sushin finns ändå alltid utomlands. Lika underbart som det är att äta lika hemskt är det att veta att om man någonsin kommer tillbaka så lär det dröja. Efter Miamitrippen i julas så lär jag för evigt plågas av drömmen om sushin på Kung Fu Sushi på vårt hotell, Catalina Hotel & Beach Club. Den ska jag äta igen.

Sweet seventeen

Igår fick jag visa leg när jag köpte jag alkoholfri öl på ICA. Jag blev så förvånad att jag först inte ens reflekterade över att hon alltså ansåg att det fanns en möjlighet att jag skulle vara under 18. När jag frågade om man verkligen behövde visa leg när man köper alkoholfri öl skrattade hon lite förläget och sa ja.

Fram till att jag blev gravid första gången var det mer regel än undantag att jag fick visa leg på Systemet. Sen kom Lovisa och under de år då jag alltid hade barnvagnen med mig såg jag tydligen ut att vara 20 med marginal. På senaste tiden (när jag har varit där utan vagn) så har jag fått börja visa igen. En skön självförtroendeboost. Men att jag skulle vara en 17-åring som kröner en lördagkväll i Spånga med fyra alkoholfria Carlsberg känns tämligen skrattretande.

Prutt i luckan

Lovisa har har tidigare bytt ut alla S mot T. Lovisa=Lovita osv. De senaste veckorna har det allt mer övergått i tyska sch-ljud, Lovischa. Blir hon för exalterad eller om ett ord är för krångligt faller hon tillbaka i t-träsket. Prussiluskan i Pippi Långstrump heter alltså Pruttiluckan.

Hon har också börjat använda förstärkningsord. Häromdagen var hennes skor "jätteschitiga" och maten är ofta "futaschtisk god". Många saker är väldigt vackra, det gäller allt ifrån fjärilar till trottoarkanter.

Hon bryr sig väldigt mycket om oss och tar gärna efter vår sinnesstämning. I torsdags eftermiddag gick vi och köpte glass och jag var så glad över att solen sken, tentan var över och att det var långhelg. Lovisa kvittrade ikapp med mig och meddelade att hon också var "otoligt glad" samtidigt som hon gav mig en stor kram.

Ibland känns det tufft att det går så otroligt fort men för det mesta är det helt underbart att se henne utvecklas.

Slutnojat med David

Jag skulle aldrig lägga mig i hur någon annan uppfostrar sina barn så länge de inte far direkt illa. Däremot så skulle jag gärna vilja ge en del föräldrar en stilla uppmaning att anamma David Eberhards filosofi. Jag har läst en del av honom tidigare och har då konstaterat att vi verkar ha samma syn på föräldraskapet. Jag skulle inte använda mig av just formuleringen att vi ska "stimulera våra barn att bli vuxna tidigt" men jag förstår vad han menar och jag är helt med honom.

Jag är så less på allt nojande, daltande och lullilullande som många föräldrar ägnar sig åt. Låt barnen ramla och slå sig, göra bort sig och somna framför tv:n. Låt dem utvecklas utan att du står en halvmeter bakom och fångar när de faller. Det finns plats för minst lika mycket kärlek ändå om inte mer.

Obligatorisk Gärdestad

Är det ett obligatorium att sjunga något av Ted Gärdestad i varje avsnitt av "Så ska det låta"? Idag hann det inte ens gå tio minuter innan nån musikaltomte rev av "Satellit". Jag kräks. Gärdestads musik suger.

Mammabrallepremiär

Det där söta gravidputet är överskattat, jag kör Barbapappalooken

Idag gjorde jag det. Gick ut på stan i så kallade mammabyxor. Det är över nu.

Ostockholmskt

Idag när jag bussen körde ifrån mig hände något smått osannolikt. En kvinna i en pytteliten gul sportbil stannade och frågade om jag ville hoppa in. På ett kick hade hon sen kört ikapp bussen och jag kom i tid till min shoppingdate, perfa!

Språkallergichock

Jag har inte surfat alls idag. Efter sista rycket med hemtentan tog andra aktiviteter vid helt enkelt. När jag nu surfar ikapp får jag nästan utslag. Folk skriver så j-a dålig svenska. Det är nästan lika illa i artiklar hos de stora tidningarna som det är på bloggar. Alltså riktigt, riktigt illa. Jag vill verkligen inte bry mig men stör mig lik förbannat. Jag vet också att många inte tycker att språket är viktigt men det hjälper ju inte mig. Undrar om det finns medicin mot språkallergi?